Trådlös framtid - till vilket pris? 

Aldrig tidigare har en hel befolkning exponerats för en så omfattande mikrovågsstrålning som i dagens uppbyggnad av det trådlösa IT-Sverige. Men vem tar ansvar för de långsiktiga miljö- och hälsokonsekvenserna? Riksdag och regering? IT/telekomföretagen och deras aktieägare? 

Vi är uppriktigt och djupt oroade över den explosiva samhällsomvandling som nu sker genom införandet av trådlös kommunikation inom alla samhällssektorer. Det är dags att reagera! Vi måste satsa på en långsiktigt hållbar teknik utan risker för miljö och hälsa. Vi måste kräva att en säker teknik utvecklas och att försiktighetsprincipen i miljöbalken tillämpas, samt att en time out tas inför utbyggnaden av den tredje generationens mobilnät. Det måste få ta tid att utreda hälso- och miljöeffekterna innan ett nytt system tas i bruk.

Det är bråttom! Post- & Telestyrelsen (PTS) har nyligen delat ut fyra nya licenser, till fullo subventionerade av staten, för det nya mobila bredbandsnätet 3G/UMTS. Utbyggnaden har redan påbörjats. Vi rusar med förbundna ögon rakt in i det trådlösa IT-samhället. Svenskarna är så IT-mogna att de är perfekta att testa de nya mobila tjänsterna på uttalar företrädare för Orange/France Telecom. Sverige blir världens största labb, säger Jonas Birgersson i Bredbandsbolaget (DN 18/8 2000). Enskilda ministrar utlovar bredband åt alla, politiker kräver digital allemansrätt och inom EU vill man att varje barn skall ha en egen e-postadress redan när de börjar i skolan. Beslut om vilken teknik som ska användas överlämnas till industrin. Har IT/telekomföretagens vision av Sverige som medelpunkt i wireless valley redan blivit en verklighet som ingen vågar ifrågasätta? 

Det nya, trådlösa bredbandsnätet kräver 4 gånger fler master än dagens GSM-nät. I värsta fall kommer ytterligare 30 000 mikrovågsstrålande sändarmaster att placeras ut. Byggföretagen har i affärspressen redan aviserat en strålande utveckling inför den stora utbyggnaden. Men ingen har mätt den totala strålningen från de nya sändarna. Ingen har analyserat miljökonsekvenserna för den totala mängden strålning i ett långsiktigt perspektiv. Ingen vet vilka biologiska och medicinska effekter den ökande strålningen får. De nya masterna ska betjäna ett antal miljoner trådlösa Internetdatorer. Vi har redan nu mikrovågssändare för trådlösa lokala nätverk, och mikrovågslänkar till stamnätet är på gång. Vi utlovas trådlösa kontor och hem, trådlös vård och omsorg, och rösträtt via trådlöst nät. Hela vårt nya IT-samhälle förväntas inom ett fåtal år vara uppkopplat på det trådlösa nätet.
Vill vi ha ett IT-samhälle baserat på mikrovågsteknik? Vem tar ansvar för eventuella negativa konsekvenser?

Vem bär det politiska ansvaret? I slutet av november överlämnade Rådet för arbetslivsforskning sin slutrapport kring Elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält till regeringen. Utredningen föreslog inte några restriktioner för IT-utvecklingen. Man har under utredningens gång hänvisat till pågående forskning inom WHO/EU/telekomindustrin. 

I Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU2000:52) deklareras att risker med elektromagnetiska fält är så klarlagda år 2010 att myndigheterna kan planera att vidta konkreta åtgärder (etappmål 4, Säker strålmiljö, riksdagsbeslut 29/4 1999). Man inväntar således den forskning som sker i samverkan mellan ICNIRP, WHO, EU samt industrin och ger utrymme för en testperiod på ytterligare tio år! Under den tiden kommer miljontals människor dygnet runt att utsättas för mikrovågor på nivåer som kan orsaka allvarliga hälsoeffekter. 

Vem tar ansvar för hälsoeffekterna? För miljökonsekvenserna? Vem är beredd att betala för detta storskaliga projekt om det går fel?

Många studier har påvisat allvarliga, biologiska effekter av radiofrekvent/mikrovågsstrålning. Flera forskare rekommenderar därför en så låg mikrovågsexponering som möjligt. I länder såsom Australien, Italien, Österrike och Schweiz har man redan sänkt gränsvärdet för totalexponering av högfrekvent strålning. I juni i år krävde 19 forskare vid en sändarmastkonferens i Salzburg att totalexponeringen för mikrovågsbaserad strålning måste sänkas drastiskt på grund av biologiska effekter. Mot denna bakgrund anser vi att rekommendationsvärdena för strålning måste omprövas mot bakgrund av de totala och långsiktiga, biologiska effekterna.

Forska först, bygg ut sedan! Allt fler människor får akuta symptom i närheten av mobiltelefoner och sändarmaster. Mer än 200 personer hade redan 1999 tvingats flytta på grund av sina elöverkänslighetsbesvär. Ett 50-tal efter det att en mobilmast satts upp utanför deras hem. Efter den stora IT-utbyggnaden 1997/98 med datorisering, Internetuppkoppling och en kraftig utbyggnad av GSM-nätet, har man dessutom sett en oroande ökning av antalet arbetsskadade, sjukskrivna och utbrända. Vi tycker oss se ett mycket oroande samband med IT-miljön. 

För att alla ska få en långsiktigt hållbar IT-utveckling måste miljö- och hälsoaspekterna beaktas nu, innan nästa steg i utbyggnaden tas.

Tillämpa försiktighetsprincipen! Vart ska de som redan nu är överkänsliga ta vägen när PTS utlovar en 99-procentig täckning av det mobila bredbandsnätet inom högst 3 år? För dem innebär den digitala allemansrätten ett digitalt allemansövergrepp. Man måste redan nu, med det befintliga GSM-systemet, få tillgång till mastfria zoner inom varje kommun. 

Det måste vara en mänsklig rättighet att slippa utsättas för mikrovågor - vare sig man redan nu är överkänslig eller om man vill tillämpa en privat försiktighetsprincip för att förhindra sina barn att utsättas för mikrovågsexponering dygnet runt. Vi instämmer till fullo med påståendet i Ericssons nya reklamvideo Mobilt Internet kommer att förändra vårt liv - men till vilket pris?
 

Olle Johansson
docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet 

Marie-Louise Blennow
journalist 

Bruno Hagi
IT-expert 

Lennart Sparell
laborator 

Ulrika Åberg
legitimerad läkare

Per-Arne Öckerman
professor i klinisk kemi