Varje gång du pratar i en mobiltelefon passerar dina mikrovågor igenom din egen hjärna, men också genom byggnader och andras kroppar på väg till en basstation som sedan skickar vidare mikrovågorna genom andra byggnader och genom andra kroppar till mottagaren som absorberar mikrovågor i sin hjärna.
Om du däremot talar i en vanlig telefon förvandlas dina ord till signaler eller  ljus i en fiberoptisk kabel som oskyldigt och blixtsnabbt skickas i en kabel i marken till mottagaren. Du smutsar inte ned luften med dina mikrovågor. Du är miljövänlig. Du har ringt ett ”rent” samtal.

En gång i tiden ansågs asbest vara ett helt fantastiskt byggnads material. Det höjdes till skyarna. Idag höjer vi mobiltelefoner till skyarna - vi är förälskade i dem. Men idag vet vi att asbest står för cancer och tragedi. Om tio år talar vi kanske på samma sätt om mobiltelefonerna. Vi kanske frågar oss hur vi kunde vara så blåögda, att vi  på 1990-talet frivilligt höll en mikrovågssändare så nära viktiga organ som hjärna och ögon. När vi faktiskt mycket väl visste att mikrovågor skadar celler. Behövde vi verkligen mobiltelefonerna? Och alla annan trådlös kommunikation när det fanns bättre alternativ?

Skall vi kommunicera smutsigt eller rent? Det talas om att ta bort den vanliga telefonen. Man försöker att få alltmer kommunikation med Internet att vara trådlös.  Datorer skall kommunicera trådlöst med varandra. Men vad är det för fel på sladdar och nedgrävda kablar? Är det verkligen i vårt intresse att gå över till trådlöst?  Att smutsa ned luften med mikrovågor. I all synnerhet som vi inte vet om vi skadas på lång sikt.

Vår kärleksaffär med mobiltelefonen gör oss mycket obenägna att överhuvud taget acceptera att den kan vara farlig. Nyförälskade, blundar vi. Fastän det finns en hel del vetenskapliga rapporter som varnar oss. Skulle vi till exempel vara beredda på att acceptera vad John Holt i Australien påstår, att den ökade elektrosmogen (där radio, TV-signaler och mobiltelefoners mikrovågor ingår) är orsaken till de ökade allergierna. Vissa mobiltelefoners frekvenser dubblerar antalet histaminer - allergiframkallande ämnen enligt Holt. Hans teori är intressant, för vad jag vet finns  det annars inga övertygande förklaringar till de ökande allergierna i västvärlden. Läkarna står frågande och ordinerar mer och mer kortison preparat till allt yngre barn.

Tänk om att det skulle visa sig att mikrovågorna  påverkat hjärnan så att vi lättare får Alzheimer?  Var skulle man hitta all personal till att vårda de oerhört vårdkrävande dementa?  Jag bara undrar --  hur vågar vi experimentera med oss själva?  När djurförsök visar att djur skadas av mikrovågor? Bör man inte tänka sig för lite grann? Utomlands har man börjat. Italien har en lag från årsskiftet med skärpta gränsvärden och  EU-parlamentet diskuteras nya gränsvärden. I Australien har vissa kommuner infört mycket skärpta regler. Men i Ericssons Sverige och i Nokias Finland  är man tysta. Ovanligt tysta.

Så länge mobiltelefon-operatörer och tillverkare styr forskningen, och gränsvärden för mikrovågor är befängt höga, kommer vi att få tillrättalagda rapporter och lugnande besked. Liknande, lugnande besked om asbest, kan du gräva fram på vilket bibliotek som helst.

Trådlös kommunikation är inte säker. Vem som helst kan lätt avlyssna och störa din trådlösa kommunikation. Snart kan illegala störsändare komma ut på marknaden.  Israeliska armen tog fram dessa för att förhindra soldater att ringa med mobilltelefoner från hemliga baser, och därmed röja den hemliga basen. Vem av oss skulle inte finna visst behag i att (med störsändare) tysta skrikiga  störande samtal i tågkupen eller på restaurangen, men om en brottsling använder en störsändare kan du kanske inte ringa  till polisen  från ditt hem, om du bara har en mobiltelefon Om du blivit av med din vanliga telefon.
Om datorer skall kommunicera trådlöst finns risk för att hemlig information störs eller avlyssnas. Den kan visserligen krypteras, men det vill inte regeringen som vill att polisen skall kunna  avlyssna. Så varför i all världen skicka information i luften när den kan gå säkert och ”rent” i en nedgrävd fiberoptisk kabel?

”Smutsig” trådlös kommunikation har också sina begränsningar. Bandbredden tar snart slut. Det kommer helt enkelt inte att finnas utrymme kvar för de olika frekvenserna som hamnar allt närmare varandra. Kollisioner kan uppstå. I England höll en affärsinnehavare på att bli tokig när ett trettiotal bilar måste bogseras bort  varje vecka från affärens parkeringsplats för att kunna starta. Det visade sig att en närbelägen mobiltelefonsändare sände mikrovågor på samma frekvens som bilarnas mikrovågsbaserade stöldskydd.

Samhället  har tidigare valt att investera i ett dyrt och väl utbyggt avloppsnät. Det ansågs då vara en bra investering för framtiden. Miljövänligt att slippa transportera latrintunnor över hela staden. Ett väl utbyggt fiberoptiskt nät är också en bra investering på lång sikt. Luften blir inte nedsmutsad av mikrovågor. Fiberoptik på företagen, mellan företagen och sedan i varje hem, då har vi en framtidssäker investering med hög kapacitet som är relativt sabotagesäker. En investering som klarar av telefoni, kabel-TV, tvåvägskommunikation, och snabba Internetförbindelser -- utan att vräka ut energi och störningar som skall passera igenom allas våra kroppar. Allt sker tyst och lugnt och ”rent” i underjordiska kablar i form av oskyldiga ljussignaler.

I framtiden ser jag att miljövänliga företag kommer att deklarera hur mycket av deras kommunikation är ”ren”, att de skippat trådlösa telefoner, att deras personal endast använder mobiltelefon i nödfall och att man installerat fiberoptiska nät på alla kontor.  Fiberoptik kommer att bli ett modeord. Det kan gynna svensk industri som ligger långt framme inom detta område. Likaväl som man idag diskuterar återvinning, kommer man i framtiden att diskutera ”miljövänlig kommunikation”.  De heta aktierna kommer att finnas i fiberoptik branschen.

Leif Södergren
ansvarig för utlandskontakter
FEB Föreningen för El-och Bildskärmsskadade