Elarbetsskadad-Elöverkänslig 
Hur lever man då?

Resultat från en 
enkätundersökning 
genomförd i december 1993.

Lokalföreningen för El- och Bildskärmsskadade/FEB VÄST 
Britt-Marie Rosell 
Februari 1994

Förord

Omgivningens stöd är ovärderligt i en svår situation som denna. Bekräftelsen att detta har hänt, har kunnat hända, är för den nydrabbade det allra viktigaste just då. Därefter kommer insikten om att man kan göra åtskilligt för att förbättra situationen. Det ger tillförsikt för framtiden. Och detta är nödvändigt för dem och för omgivningen.

Mod - kraft - energi - envetenhet - och åtskilligt med sunt förnuft. Detta krävs inte bara av den som drabbats utan av hela den drabbades familj.

Det är min förhoppning att man, när man tagit del av denna sammanställning av 100 elöverkänsliga västsvenska personers erfarenheter, skall kunna agera med sunt förnuft och med medmänsklighet då sådana insatser behövs.

Mölnlycke 1994-02-11

Britt-Marie Rosell 

Bakgrund

Arbetsmiljöinstitutet uppskattar idag antalet elöverkänsliga till mellan 1.500 och 20.000. Föreningen för El- och Bildskärmsskadade, FEB, har idag c:a 2.000 medlemmar. Men - mörkertalet av elarbetsskadade människor är stort. Man försöker i det längsta att dölja sina besvär. Bidragande orsaker till detta skulle kunna vara den besvärliga situationen på arbetsmarknaden, rädslan för möjlig utslagning på arbetsplatsen, andras misstankar om att man fått psykiska problem m.m. Den tveksamhet som idag råder i samhället vad gäller elöverkänslighet beror nog till stor del på att forskarna ännu inte vetenskapligt lyckats bevisa or sakerna till problemen.

Kontakter med drabbade människor och med forskare utomlands, t.ex. i USA, Tyskland, England och Danmark, visar på att problemen finns också där. Att bli elöverkänslig är alltså inte enbart ett svenskt fenomen.

El- och Bildskärmsskadade - det rör sig om två olika grader av skada:

1. Bildskärmsskadade - d.v.s. människor som har fysiska problem vid bildskärmsarbete, medan den övriga tillvaron fungerar i stort sett normalt för dem.
2. Allmänt elöverkänsliga människor (de flesta av dem med fysiska problem vid bildskärmsarbete) som utvecklat en allmän överkänslighet för elektriska/magnetiska fält. En överkänslighet som påverkar hela tillvaron: I bostaden - på arbetsplatsen - i samhället över huvud taget.

I december 1993 besvarade 100 personer en enkät från FEB Väst - en enkät framtagen i avsikt att belysa elöverkänsliga personers situation idag. Nedan redovisas en sammanställning av svaren.

79 kvinnor och 21 män (15 från N-län, 60 från O-län och 25 från P-län). Genomsnittsåldern ligger på 47,5 år. 65 % var gifta eller sambo. Man hade i genomsnitt 2,1 barn. 65 % boende i villa/radhus/kedjehus.

Människor i olika åldrar och yrken som berättar om hur man lever som elöver känslig idag, medan man väntar på samhällets bekräftelse - accepterande av fenomenet elöverkänslighet. En bekräftelse som bl.a. rent praktiskt skulle innebära att man får ekonomisk hjälp vid elsanering av sin bostad, att arbetsskador erkänns - och i detta fall oerhört viktigt - att man förebygger skador av detta slag - att man snabbt ser över arbetsmiljön då människor börjar få fysiska problem på arbetsplatsen.

Man måste förhindra att ännu fler människor drabbas - särskilt då på grund av att man inte sätter in åtgärder i tid eller i tillräcklig omfattning.

Metod

Frågor om ålder, kön, insjuknandeår, civilstånd, typ av bostad och huruvida man arbetar eller är sjukskriven inledde enkäten.

Därefter följde frågor om hur man uppmärksammade problemen, vad som orsakade dem, vilka symptom man fått, vad som varit svårast att hantera. Har ekonomin förändrats? Hur reagerar läkare, skyddsingenjör, människor på arbetsplatsen, vänner, omgivningen? Har man någon att tala med? Har familjen någon att tala med? Har man fått någon hjälp? Hur var det då man var som sjukast? Har man lyckats förbättra sin situation - bostadsmässigt, arbetsmässigt, socialt?

Frågorna ställdes för att ta reda på hur elöverkänsliga människor klarar av vardagen.

Har man några "gemensamma nämnare" - likartade symptom? Forskar forskarna på just detta? Eller kan enkätsvaren här leda dem in på andra spår i sin forskning?

Enkäten sändes ut en gång - utan påminnelse - eftersom jag vid det datum då enkätsvaren skulle vara insända (1993-12-10) hade fått in 100 svar. Detta tal kändes som ett lämpligt jämförelsetal att arbeta med.

Svaren är bearbetade manuellt. Ihopräknade och nedskrivna på manuell maskin, eftersom det är de enda möjliga redskap den elöverkänsliga undersökaren kan arbeta med i dag. Inger Ahlström, Institutionen för patologi, Allmänna Sjukhuset, Malmö, har varit behjälplig med datautskrift av rapporten.

Rubriktexterna i sammanställningen är i de allra flesta fall likalydande som frågorna i enkäten.

Syfte

Vad kan man utläsa ur många människors likartade svar? Kan vi på detta sätt bidra till "aha"-upplevelser hos dem som på olika sätt försöker lösa problemen med vad som orsakar elöverkänslighet, hur det utvecklas, kan lindras m.m.

Syftet är också att påvisa att de många praktiska problem som föreligger kan i många fall avhjälpas till viss del. Elsanering t.ex. har förbättrat situationen för åtskilliga elöverkänsliga människor. Här finns möjligheter till rehabilitering.

Arbetar/sjukskrivna m.m.

-----------------------------------------------------------
                Män     Kvinnor Antal   Ålder (yngst/äldst)
-----------------------------------------------------------
Arbetar 1/1     13      11      24      (27-58)
        3/4      -       2       2      (46-49)
        1/2      1       8       9      (31-54)
-----------------------------------------------------------
Arbetar         14      21      35      (27-58)
Arb.lös pga e.ö  -       1       1
Sjukskrivna      4      20      24      (33-57)
Sjukbidrag       2      18      20      (39-58)
Sjukpension      1       8       9      (40-62)
Förtidspension   -       7       7      (60-64)
Ålderspension    -       4       4
-----------------------------------------------------------
Totalt          21      79      100
-----------------------------------------------------------

10 st förtidspensionerade 35-åringar enligt ovan kostar: 118 Mkr.

Också sjukvårdens kostnader för en elöverkänslig person med ett antal fysiska symptom/skador bör medräknas i en totalkostnad för samhället. Många gånger är detta "onödiga" kostnader, eftersom många av de fysiska besvären lindras genom elsanering. Att omfördela sjukvårdens kostnader i dessa fall till miljösaneringshjälp åt de elöverkänsliga är inte bara ekonomiskt lönsamt på lång sikt - det är också ett sätt att förhindra mycket fysiskt lidande.

Man bör ha ovanstående siffror i åtanke när man räknar på hur mycket elsanering för drabbade människor kostar. Det handlar då om några tiotal tusen kronor upp till kanske några hundratal tusen kronor för att skapa en acceptabel boende- och arbetsmiljö för svårare elöverkänsliga personer. Människor som då får möjlighet att rehabilitera sig till ett någorlunda drägligt liv.

Vad orsakade Dina problem?

En person skriver att: "Skyddsingenjören påpekade att det fanns lysrör nog för tre kontor".

Påfallande likartat beskrivs hur man uppmärksammade sina problem. Det som skiljer beskrivningarna åt är den tid det tog innan man insåg situationen. På endast några dagar har några människor utvecklat allmän elöverkänslighet, medan det största flertalet ändå känt av sina fysiska besvär under en längre tid. Besvär som först försvunnit under kvällar, helger och så småningom under semestrar, d.v.s. efter en längre bortavaro från arbetsmiljön. Det har dock tagit allt längre tid för att uppnå besvärsfrihet. Och - till slut - så lever man ständigt med besvären. För många människor uppstår också allt fler symptom.

Nedan följer några slumpvis utvalda svar på frågan: "Vad orsakade Dina prob lem?"

• Under en period av tre månader uppkom och tilltog bl.a. följande symptom: utslag på hals, bröst, händer, underarmar, klåda, metallkänslighet, stickningar, domningar, yrsel, ledvärk, abnorm trötthet. I början kom symptomen på eftermiddagarna (jag jobbar vid dator). Efter tre månader kom symptomen efter fem minuters vistelse i mitt arbetsrum. Kunde ej vistas nära mitt kylskåp; fick utslag av TVn o.s.v. Allt skedde vid det stadiet tämligen direkt. Då insåg jag att elöverkänslighet var ett lämpligt epitet.
• Problemen kom smygande: Huvudvärk, nästäppa, ibland yrsel/illamående, koncentrationssvårigheter - var jämt trött. Problemen blev akuta hösten 1989. Höger ansiktshalva blev blossande röd. Det brände och sved. Höger öga blev rött och fullt av små sår. Höger öga rann. Det kliade och stack i händerna. Små blåsor på handryggarna - de kändes svullna. Började då misstänka att besvären berodde på datorn som jag hela tiden haft på höger sida.
• Uppstod från den ena dagen till den andra. Tålde ej bildskärm och lysrör. Två dagar senare ej telefon.
• Stickningar, klåda i ansiktet vid bildskärmsarbete.
• Svår huvudvärk, muskel- och ledvärk, yrsel, illamående, kraftig ljuskänslighet - största symptomen vid bildskärmsarbete.
• När 8 sekreterare samtidigt - vid datorbyte - fick ögon- och/eller hudbesvär.
• Yrsel/illamående, huvudvärk, trötthet, koncentrationsproblem - kom smygande.
• Yr, darrig. Röd i ansikte och på hals. Förvärrades på arbetet.
• Trött. Torr i munnen. Kraftiga hudproblem - kändes brännskadat.
• Svullna, irriterade ögon. Brännande röd hud i ansikte, på hals, på bröst. Kramp i muskler.
• Sveda i ansikte och på händer. Metallsmak i munnen. Snuva och nästäppa.
• Kraftigt ljuskänslig.

Beskriv Dina problem

100 personer har här tillsammans uppgivit 525 symptom (många likartade sådana).

Nedanstående sammanställning visar att symptom vid bildskärmsproblem och vid allmän elöverkänslighet inte enbart omfattar hud- och ögonproblem som man idag forskar på. T.ex. uppges här att antalet symptom från nervsystemet är 31 % att jämföras med hud 19 % och ögon 7 %. Forskning saknas på bl.a. hjärta, cirkulation, luftvägar, muskler/leder m.m. En utökad, allsidig forskning, är alltså nödvändig för att man skall kunna se helheten av problemen.

-----------------------------------------------------------------------
                Antalet upp-    % av totalt antal       Forskning pågår
                givna symptom   uppgivna symptom        samb. med elök
-----------------------------------------------------------------------
Nervsystemet    162              31
Hud              99              19                     *
Allm sjuk.känsl  81              15
Ögon             38               7                     *
Hjärta/cirkul.   34               6
Luftvägar        21               4
Muskler/leder    43               8
Mage/tarm        26               5
Munhåla          13               3
Övriga organ      8               2
-----------------------------------------------------------------------
Sammanlagt      525             100
-----------------------------------------------------------------------

Specificering av uppgivna symptom

* Antal personer som uppgivit besvär/symptom

NERVSYSTEMET            Antal*                          Antal*
--------------------------------------------------------------
Neurologiska besvär      2      Koncentrationsproblem    36
Nervsmärtor              1      Utbrändhet                1

Darrighet                2      Dåligt närminne/minnes-
Yrsel                   37              svårigheter      18
Svimningsanfall          2      Inlärningsproblem         1
Blockering i hjärnan     2      Sömnsvårigheter           7
"Explos.känsla i huvu."  1      Onormal irritation        1
Koordinationsproblem     2      Allmän olust              1
Migrän                   1      Deprimerad                2
Domningar               10      Dålig stresstålighet      5
Stickningar             25      Hyperstressad             1
Ljudkänslig (ex. radio)  2                              ---
Nedsatt luktsinne        2                              162


HUD                     Antal*  ALLMÄN SJUKDOMSKÄNSLA   Antal*
                                OCH HUVUDVÄRK (EJ MIGRÄN)
-----------------------------   -----------------------------
Sveda/rodnad (ansikte, 
hals, arm, ben, fot)     28
Rodnad/svullnad ansikte   3     Huvudvärk                16
Utslag (1 p = vätske-           Stark trötthet           37
       fyllda kliande)    3     Dåsighet                  1
Klåda                    10     Matt/Kraftlöshet          9
Rödflammighet             9     Tryck på/i hjässan        3
Brännkänsla i huden      28     Krampkänsla i hjässan     1
Hetta i ansikte (1 p =          Tryck över tinningarna    2
   glödande rött)         3     Frossa                    1
Hudproblem                7     Hetta/frossa              4
Röda utslag underarmar          Influensakänsla (blir ej
(vid anv av räknemask.)   1       infl.)                  3
Eksem                     2     Inflammationer            2
Eksem m vattenfyllda            Smärta mellan nyckel
   blåsor                 1       benen                   1
Bölder                    1     Brännkänsla i kroppen     1
Håravfall                 2                             ---
Hud vid öronens ytter-                                   81
delar svullen, röd, 
stickande                 1
                        ---
                         99

Specificering av uppgivna symptom (forts.)

* Antal personer som uppgivit besvär/symptom

ÖGON                    Antal*  HJÄRTA/CIRKULATION      Antal*
-----------------------------   -----------------------------
Ögonbesvär               24     Blodtrycksfall            1
Dimsyn                    1     Högt blodtryck            1
Synen försvann (senare          Uppsvällda ådror          1
   näthinneavlossning)    1     Svullna händer/fötter     2
Blåsor på näthinnan       1     Ödem benen                3
Högt tryck                1     Svullnad i kroppen        1
Ljuskänslig               8     Hjärtarytmier             2
Blodkärlsbristning i öga  1     Hjärtbesvär               3
Sticker (nålstick) i ögat       Hjärtklappning           16
                        ---     Dubbelslag                1
                         38     Tryck, tryck-kyla       
                                   över bröstet           3
                                                        ---
                                                         34


LUFTVÄGAR               Antal*  MUSKLER/LEDER           Antal*
-----------------------------   -----------------------------
Svullna, blödande näs-          Värk- muskel/ledvärk      30
slemhinnor                1     Stelhet                    2
Slemhinnebesvär           3     Kramper                    6
Halsbesvär                1     Spänningar                 2
Heshet                    1     Svullna leder              1
Allergisymptom (nysning,        Ryggbesvär                 2
   hosta, snuva,                                         ---
   heshet)                4                               43
Tappat rösten             1     MAGE/TARM       
Torra stämband            1     Illamående, kräkningar    19
Andningssvårigheter       5     Mag/tarmbesvär             7
Irriterade slemhinnor     2                              ---
Stark torrhosta           1                               26
Slembildning hals         1
                        ---     ÖVRIGA ORGAN
                         21     Infektionskänslighet       1
                                Sköldkörtelvärk            1
MUNHÅLA                         Ont över njurar/ägg-
Metallkänslighet          1                stockar         1
Värk i tänder             2     Ont i lymfkörtlar          1
Oral galvanism            1     Bullerkänslig (örat)       2
Törst                     2     Öronsus                    1
Sväljbesvär               2     Öronvärk                   1
Tungsveda                 2                              ---
Blåsor och sveda i mun    1                                8
Bläcksmak                 1
Muntorrhet                1
                        ---
                         13

Vilken diagnos har Du fått?

• Elöverkänslighet
• Lindrig elöverkänslighet
• Misstänkt elöverkänslighet
• Elallergi
• Någon hudsjukdom samt (elallergi)?
• Patienten påstår att hon är elöverkänslig
• Kvicksilverförgiftning och elöverkänslighet

• Muskelvärk
• Uttröttningsreaktion
• Hudbesvär - trötthet - huvudvärk
• Trötthet - värk - överkänslig
• Värk
• Huvudvärk - illamående - nästäppa - eksem - colon irritable
• Mångårig värkproblematik - muskelvärk - muskelinflammation - spänningshuvudvärk
• Hudproblem av okänd art
• Trötthet - yrsel - illamående
• Muskelvärk - ledvärk - andningsbesvär

• Läkare = Elöverkänslig
• Läkare II = Psykisk åkomma (till mig) men Rosacea (till försäkringskassan)

Samhällets/sjukvårdens/försäkringskassans statistik vad gäller elöverkänsliga personer blir missvisande om man endast får uppgift om 40 av 100 personer. Man får inte möjlighet att inse problemens omfattning och utbredning.

Förstår Din läkare Dina problem?

Vet ej - svarar 18 personer.

Nej - svarar 27 personer.

Ja-svaren följs ibland av förklaringar såsom "Ja - numera" eller "Inte först men nu". Många personer har bytt läkare både en och flera gånger till dess man hittat någon som man upplever förstår de problem man har.

En person beskriver problematiken sålunda:

Samma person skriver under frågan om vad som varit svårast att hantera: "Att inte bli trodd i sjukvården på grund av att besvären ej accepterades. I början behandlades man som mindre vetande och blev rekommenderad psyket. Jag har sköterskeutbildning och arbetat länge inom vården, men det hade ingen betydelse. Blev t.o.m. ombedd att ej nämna elöverkänslighet vid läkarbesök för att kunna få någon hjälp".

Nöjd med läkarens agerande?

• Han tror på mig (28 st)
• Han tror att elöverkänslighet förstör många människor. Han har flera patienter med samma symptom.
• Han insåg till slut att jag inte klarade av att arbeta.
• Hon tvingade arbetsgivaren att ge mig jobb. Sjukskrivning ingen åtgärd att tillta då arbetsgivaren ej kan erbjuda arbetslokal. (Personen fick arbeta hemma i elsanerat hus).
• Lyssnar, verkar intresserad - men vet inte vad han skall göra.
• Tar mig på allvar. Hjälper till med intyg för sanering. Sjukskriver vid behov.
• Företagsläkaren visar förståelse/engagemang - har visat ambition att hjälpa mig på jobbet.
• Skriver elöverkänslighet på sjukintyget.
• Vi kan prata rent språk. Jag har aldrig behövt sjukskrivas.

Missnöjd med läkarens agerande?

• Han tror ej på elöverkänslighet.
• Han letar efter andra problem t.ex. organisationsförändringar, samarbets problem m.m.
• Han har föreslagit samtalsterapi + lugnande medicin.
• Han hade ej förståelse för problemen då det inte finns några bevis på elöverkänslighet.
• Sände mig till psykiater. Skrev brev till psyk. och sände med mina noteringar från besök psykolog 30 ggr. En knapp vecka efter fick jag svar. Behövde ej psykiater. Samma person svarar på frågan: Vilken typ av behandling har Du fått hos läkaren? Medicin m.m. sålunda: "EEG. Neurologisk undersökning. Psykologbesök 30 ggr (resultat 0). Prov på vita blodkroppar (stor förökning). Ej medicin. Lågt blodtryck. Borttagning av bölder. Operation på båda ögonen".
• En av två läkare har behandlat det enbart som psykisk åkomma samt lämnat oriktiga uppgifter till försäkringskassan.
• Blir ej tagen på allvar.
• Han hade en mycket underlig inställning i början när jag var som känsligast och behövde hjälp.
• Enligt honom finns det ingen elöverkänslighet.
• Svårt i början. Läkaren var misstänksam. Nu är det OK.
• Han viftade totalt bort mitt problem. Psykiskt eller nerverna, sa han.
• Första läkaren FHV bedrövlig. Fick hjärtmedicin och magsårsmedicin + heltid. Var tvungen att gå till hans kollega.
• Han kallar det falsk elöverkänslighet och han koncentrerar sig enbart på att det är psykosocial problematik.
• Har ej sökt läkare för detta då jag vid ett föredrag av Statshälsan fick höra av läkaren och skyddsingenjören att det inte var vetenskapligt bevisat och då fanns inte detta som någon sjukdom.
• Han tror att jag skall bli helt frisk direkt efter det att amalgam tagits bort.
• Han trodde ej att problemen fanns.
• Landstingets läkare rullar tummarna och säger att det är metafysiskt.
• Yrkesmedicin trodde inte att jag blev sjuk av el. Inga bevis för att någon blir sjuk av el - enligt dem.
• Vårdcentralens chefsläkare sa att hans skolmedicinska kunskaper ej tillät honom att acceptera detta tillstånd (symptom).
• Han antyder hela tiden att det är psykiskt allt ihop.

Att mötas av en öppen attityd är något som är oerhört viktigt för den person som kommer till läkaren med sina fysiska skador som man upplever har uppstått i arbetsmiljön - vid arbetsmaskiner på arbetsplatsen. Men man är också synnerligen väl medveten om att samhället ännu inte fullt ut accepterat att dessa problem finns.

För de personer som får svåra symptom som innebär att de måste förändra hela sin livssituation - på arbetet, i bostaden - när ingenting längre fungerar - då befinner man sig i en klar krissituation. En situation som ytterligare förvärras om man i detta läge inte ens blir trodd - av läkare, av omgivningen. VEM skall man då vända sig till?

Den svårt elöverkänslige som förlorat sitt yrkesliv, sitt sociala liv, sin fysiska hälsa och kanske också sina möjligheter att vistas i sin egen bostad innan den elsanerats hamnar i en traumatisk kris. Sjukhusvistelse för fysiska problem kan det inte ens bli tal om. Hur länge skall hans liv se ut så här? För alltid? Kanske.

Vi vet att arbetslöshet t.ex. skapar kriser i många människors liv. Det accepterar vi att så är fallet. Och vi inser också de oerhörda förluster en arbetslös person gör. Socialt. Ekonomiskt. Mänskligt. Man går igenom en krisutveckling omfattande olika faser: Chockfasen, reaktionsfasen, bearbetnings- eller reparationsfasen och sist nyorienteringsfasen.

Att bli överkänslig för elektriska/magnetiska fält med svåra symptom som följd härav och då möta omgivningens förnekande av att detta är möjligt - inte vetenskapligt bevisat - det är en oändligt mycket svårare situation för en elöverkänslig person än en "enbart" arbetslös människa.

Att mötas av misstro/ovilja i detta läge skapar en ytterst besvärlig situation för den elöverkänslige. Att bli helt utlämnad och övergiven av samhället för att forskarna ännu inte lyckats bevisa grundorsaker till problemet och därmed godkänt att fenomenet existerar - är något som en del elöverkänsliga människor har tvingats klara sig igenom. Eller - har man inte klarat sig?

Elöverkänsliga personer hamnar också i en märklig situation då man behöver uppsöka läkare/sjukhus men blir sämre av miljön på läkarmottagningen och i sjukhusmiljön. Röntgenundersökningar innebär för många människor en klar försämring av situationen (åtminstone under en begränsad tid därefter - dagar, kanske mer). Tandläkarbesök likaså innebär mycket stor belastning för många elöverkänsliga personer.

FEB Väst har skrivit till sjukhuscheferna vid sjukhusen i N, O och P-län med förfrågan hur man kommer att omhänderta elöverkänsliga patienter. Flertalet av sjukhuscheferna har besvarat brevet. Man är nu alltså medveten om att dessa problem finns.

Vad har varit svårast för Dig att hantera?

För den person som "bara" känner symptom vid bildskärmen blir ju förändringen inte alls så märkbar. Man kan fortsätta att leva, dock med vissa begränsningar, på någorlunda likartat sätt. Dock lever man i full vetenskap om att situationen när som helst kan försämras. Man är också i denna situation mycket utsatt.

På frågan vad som varit svårast att hantera svaras bl.a.:

• Den sociala isoleringen. Att bli utestängd från nästan allt socialt liv. (Många personers svar).
• Den sociala isoleringen. Det dagliga livet. Bära ved och vatten och få hem mat. Tvätta lakan.
• Att leva i mörker.
• Att inte kunna gå till arbetet.
• Samhällets förnekande av problemen.
• Att arbetsskadorna inte godkänns.
• Trötthet och intellektuell påverkan.
• Oro för att bli sämre. Vetskapen om att jag måste byta yrke.
• Arbetsgivares och läkares nonchalans.
• Läkares ovilja att ta mig på allvar. Facket som inte ställde upp.
• Oförstående läkare på YMK som säger att man inte kan bli sjuk av el.
• Kontakter med sjukvården.
• Familjen splittras. Maken tålde inte leva som jag. Blev sjuk.
• Oro- och osäkerhet.
• Att inte visa hur dåligt jag mådde.
• Att avstå från TV, radio, belysning m.m.
• Vänner som sviker.
• Att orka leva.

Vad gör Dig glad? Vad ger Dig guldkant på tillvaron?

• Familjen - barn och barnbarn. Min dotter som aldrig klagar på mig. Familjen som stöttar mig.
• Goda vänner som inte tröttnar. Anhöriga som ställer upp.
• Att barnen, trots allt jobbigt, klarar sig bra.
• Nya vänner. Nya vänner med samma problem.
• Forskare som tror på oss.
• Att jag blivit friskare och arbetat heltid i höst.
• Promenader med min hund.
• Att jag hade en arbetsgivare som förstod och trodde på mig.
• Att alla på vår firma ställt upp. De har sett hur dålig jag blir vid datorn.
• Att jag trots allt kan gå till arbetet och fungera någorlunda socialt.
• HSB som försöker hjälpa mig till en annan bostad.
• Att kunna ha värmepannan på hemma.
• Att jag är bättre så jag orkar kämpa.
• Att vänner kommer på besök.
• Solglimtar. Oväntade positiva brev och besök. Telefonsamtal.
• Att se det vackra i vardagen.
• Varje ny ljus dag.

Har Din ekonomi försämrats sedan Du blev sjuk?

Ja

Ja svarar 78 st (91%) av de 86 personer som besvarat frågan. Man svarar från "marginellt" och "temporärt under sjukskrivningstiden" till "dramatiskt", "katastrofalt", "har kostat ca 130.000 kr p.g.a. elöverkänslighet" och "saneringen av bostad har kostat 30.000 kr". En person uppger att ekonomin blivit "drastiskt försämrad genom avbruten karriär".

Nej

Nej svarar 6 st (7%).

Vet ej

Vet ej svarar 2 st. Vet ej - får kanske sämre lönepåslag p.g.a. bildskärms överkänslighet.

Många personer lägger ner stora pengar på vitaminer, mineraler och annat som man försöker stärka sin kropp med. Allt för att man skall bli starkare - mer motståndskraftig. Inte i tro att det hjälper mot elöverkänslighet, men i vetskap/tro om att det hjälper kroppen i allmänhet.

Har Du varit tvungen att byta bostad?

Det är mycket angeläget att ansvariga myndigheter/personer i samhället blir uppmärksammade på de svårt drabbades situation - att man inte ens tål att vistas i sitt hem (eller på sjukhus) då man blir riktigt sjuk av sin överkänslighet. Här föreligger ett behov av elsanerade evakueringsbostäder att brukas till dess man får sanerat sin egen bostad.

Många människor lever alltså idag såsom flyktingar i sitt eget land. Det är inte rimligt att forskarna måste lägga fram vetenskapliga bevis på grundorsaker till skadorna innan människor skall få hjälp till att klara sig över dagen. Här måste kanske sunt förnuft få sätta sig över byråkratin.

Varje kommun borde ta huvudansvaret för sina kommuninvånare. Även om Boverket gått ut med en rekommendation till kommunerna att avvakta med att ge bostadsanpassningsbidrag till drabbade elöverkänsliga människor och deras familjer så är detta inget förbud. Varje kommun är ändå i sin fulla rätt att bevilja bidrag - något som vissa kommuner gjort. Andra kommuner föredrar (av kortsiktiga ekonomiska skäl?) att avvakta. Boverket avvaktar forskningsresultat. Idag motionerar många riksdagsmän från olika politiska partier om bl.a. bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga personer.

Har Du elsanerat Din bostad?

  30 st Ja
  32 st har skruvat ur proppar, skaffat nätomkopplare m.m.
  36 st Nej
   2 st har ej svarat
 ---
 100 st

Riksföreningen FEB har gjort en enkät bland 107 medlemmar i landet som gjort omfattande elsanering av sin bostad. 104 av dessa uppger att situationen för dem klart förbättrats efter saneringen, medan 3 personer anger att situationen efter saneringen är oförändrad. (Bilaga)

Statistiskt innebär det att en elsanering av bostaden klart förbättrar den drabbades situation. Livsvillkoren förbättras. Rehabiliteringsmöjligheterna ökar. Ävenså underlättas livsvillkoren för den drabbades familj som ju också till vissa delar tvingas leva detta annorlundaliv. En vinst för både samhälle och för den enskilde personen samt dennes familj.

Hur mår Du idag?

   6 st svarar Bra
  72 st svarar Bättre - men inte bra
   9 st svarar Oförändrat dåligt
  13 st svarar Sämre
 ---
 100 st

Gruppen "bättre men inte bra" lever ett begränsat liv där man lärt sig ta hänsyn till sina begränsningar och naturligtvis avstår från mycket som tidigare ingick i den normala vardagen. Familjerna får t.ex. överta arbetsuppgifter som dammsugning, strykning, matlagning, ärenden till butiker, post/bank m.m. Man kan inte delta i t.ex. sina barn/ungdomars aktiviteter i skolor, inom idrotten m.m. såsom tidigare. Gäller naturligtvis också de egna tidigare aktiviteterna.

Men - man upptäcker också andra värden i livet - att umgås med varandra utan inslag av TV m.m., nya friluftsaktiviteter m.m. Man lär sig att uppskatta "det lilla" i livet.

När jag var som sjukast tålde jag inte.... 
- nu tål jag ..... - tål jag fortfarande inte ....

Siffrorna anger antal personer som dels markerat vad man ej tålt då man var som sjukast och som dels markerat vad man tål idag - vad man lyckats återhämta.

-----------------------------------------------------------------
                        Tålde ej        Tål nu  Tål således
                        som sjukast             fortfarande inte
-----------------------------------------------------------------
Att bo hemma            39              22              17
Solen                   66              29              37
Dagsljus                25              24               1
                                                
Lysrör                  93              11              82
Glödljus                62              30              32
TV                      92              37              55
Dator                   88              14              74
Radio                   57              33              24
Telefon                 73              38              35
Fläktar                 59               5              54
Elspis                  71              29              42
Kyl/frys                54              23              31
Microvågsugn            48               5              43
Hårtork                 58              12              46
Rakapparat              25               1              24
                                                
Köra bil                65              34              31
Åka bil (i baksätet)    39              27              12
Åka buss/spårvagn       55              19              36
                                                
Besöka sjukhus/läkare   64              30              34
Besöka tandläkare       60              34              26
Besöka post/bank        66              25              41
Besöka affär/bibliotek/
       bio/teater       73              28              45
Besöka släkt/vänner                                             
  (andra personers hem) 58              30              28
-----------------------------------------------------------------

• Laserskrivare
• Högspänningsledning
• Plotter
• Fjärrvärmerör
• Elskrivmaskin
• Transformatorer
• Strykjärn
• Gatubelysning
• Dammsugare
• Ledningar i gatan
• Disk/Tvättmaskin
• Elvärmepump
• Tumlare
• Besök hos frisör
• Elvisp
• Kemikalier
• Mobiltelefon
• Trycksvärta
• Videokamera
• Metaller mot huden
• Direktuppvärmda elradiatorer
• Åka båt/tåg/flyg
• Radiosändare
• Mc-körning

Att besöka släkt och vänner blir kanske åter möjligt då också dessa insett att man behöver t.ex. bryta strömmen i sin bostad då man får besök av en elöverkänslig bekant.

Någon att tala med?

På fråga om familjen har någon att tala med om denna, sin nya, situation svarar 37 st av 77 att man talar med vänner, arbetskamrater och med andra familjer i samma situation.

40 st svarar här att man inte har någon som man kan tala med om detta - någon som förstår problemen.

Det sociala livet begränsas kraftigt för den person som blir allmänt elöverkänslig. Belastningen på övriga familjemedlemmar blir stor - både fysiskt och psykiskt.

Vilka följder har elöverkänsligheten fått för Dig och Din familj?

• Isolering.
• Sämre sociala kontakter.
• Familjen tar hänsyn.
• Stora slitningar. Förhållandet har varit på väg att spricka många gånger.
• Uppsagd från arbetet. Kunde inte omplaceras.
• Begränsat levnadssätt.
• Skilsmässa.
• Katastrofala. Familjen kan ej göra saker tillsammans.
• Har omvärderat mitt liv. Lever idag mera harmoniskt.
• Hela vår levnadssituation har förändrats/begränsats. Vintern är svårast. Saknar det sociala livet.
• Kaotiskt i början av 1988. Idag mår jag relativt bra hemma.
• Försöker få barnbarnen att komma hem till mig istället.
• Skilsmässa. Lämnat bostad, hem, arbete, barnens skolor, bott 2 år innebo ende hos mina föräldrar (pensionärer) med barnen. Nu fått eget boende men vårdnadstvist där min elallergi åberopas som skäl att jag ej kan stimulera barnen.
• Hela mitt liv har förändrats - min livsinställning - min livsinriktning.
• Kommer att få problem på arbetsmarknaden.
• Fick lägga ner ett 65 år gammalt företag. Jag var tredje generationen.
• Har förändrat min livssituation, sociala kontakter, hälsa. EKONOMI.
• Stor social katastrof med stor social begränsning och isolering.
• Ändrad livsstil - isolerad höst och vinter.
• Ej TV - mindre belysning.
• Sämre ekonomi. Ingen semester. Svårt att träffa vänner som bor långt bort.
• Ekonomin sämre. Splittrar oss ständigt då vi inte kan göra samma saker. Tycker att jag tappat bort mina tonåringar för tidigt.
• Vi är ansträngda. Mannen har det jobbigt. Barnen mår dåligt.
• Sysslolöshet. Oro inför framtiden.
• Utslagen från arbetslivet.
• Fått dra in många aktiviteter.

Men - så står det också i en enkät:
• Nu är jag helt frisk - peppar... peppar...

Situationen på arbetsplatsen

Ja

svarar 41 personer (alternativt ja - numera)

Nej

svarar 16 personer

Vet ej

svarar 29 personer

Förstår Dina arbetskamrater situationen?

Ja

svarar 51 personer

Nej

svarar 9 personer

Vet ej

svarar 30 personer

Av ovanstående svar framgår att arbetskamraterna visar en något större förståelse för problemen än vad chefen gör.

Med ökad kunskap, ökad information om problemen jämte information om lämpliga åtgärder för sanering är det högst troligt att förståelsen för situationen och lämpliga åtgärder av densamma snabbt skulle öka.

Många kloka, insiktsfulla företagsledare har redan insett att det är företagsekonomiskt lönsamt att snabbt företa åtgärder, d.v.s. elsanera och på sikt hålla både företagets och samhällets kostnader nere.

Har någon skyddsingenjör hjälpt Dig på arbetet?

Har någon skyddsingenjör hjälpt Dig på arbetet?

Ja

svarar 18 personer

Ja men...

svarar 4 personer, ..för sent/i viss mån/ej tillräckligt.

Nej

svarar 65 personer

• Han visste ingenting.
• Tvärtom. Skyddsingenjören har minst förståelse.
• Inte hjälpt. Bara visat vänligt deltagande.
• Uppger att han inte vet vad han skall mäta och att privata mätningar är väldigt dyra.
• Lovat elsanera när jag kommer tillbaka.
• Nej. Han konstaterade att strålningen och fälten var försumbara, och då kunde de inte förorsaka någon skada och inget var vetenskapligt bevisat. (Men min dåvarande chef, som såg hur jag reagerade, såg till att datorn kom ut ur mitt arbetsrum).
• Nästan tvärtom.

Arbetslivsfonden har hittills givit ekonomiskt stöd åt hundratals projekt avseende elsanering på arbetsplatser inom olika statliga, kommunala och privata företag.

Har (nya) arbetsplatsen sanerats?

Ja

svarar 18 personer

Ja - delvis

svarar 6 personer

Nej

svarar 41 personer

Inte tillräckligt

svarar 6 personer

Några personer har bytt till nya arbetsuppgifter eller fått ny arbetsplats på grund av sina elöverkänslighetsproblem. Några studerar - därav någon på distans. Två personer arbetar hemma.

Sammanfattning

Drygt 80 av 100 personer, som deltagit i denna enkät, uppger att de drabbats på sin arbetsplats: I arbetsmiljön - vid arbetsmaskiner. Många av dem har idag skador som medfört vittgående konsekvenser med stora inskränkningar i livsföringen både för dem och för deras familjer.

Man reagerar på elektriska/magnetiska fält i omgivningen - på arbetsplatsen och i bostaden - i samhället överhuvudtaget då man blivit allmänt elöverkänslig. För de allra flesta debuterar problemen vid bildskärmsarbete - ofta långvarigt sådant med långa arbetspass vid datorn - ibland vid byte av datautrustning. De första symptomen uppges vanligen såsom hud- och/eller ögonbesvär.

Reagerar man i detta stadium snabbt med att mäta upp arbetsmiljö, arbetsmaskiner samt att se över boendemiljön har man utomordentligt stora möjligheter att förhindra utvecklingen av skadorna. Genom att se över och sanera sin omgivning ger man kroppen möjligheter att rehabilitera sig. Och någon vidare inskränkning i livsföringen behöver inte heller bli aktuell.

Negligerar man däremot problemen i tron att situationen ändå kommer att lösa sig själv så förvärrar man rehabiliteringsmöjligheterna. För en del människor sker försämringen sakta, gradvis. För andra kan den snabbt förvärras dramatiskt. De fysiska besvären blir allt fler. Blir allt svårare att bromsa.

Av antalet uppgivna symptom kan 31% hänföras till skador på nervsystemet, 19% till hudproblem, 8% till problem i muskler/leder, 7% till ögonproblem, 6% till hjärta och cirkulation m.m. Den allmänna sjukdomskänslan ökar.

Vikten av en allsidig forskning av problemet elöverkänslighet kan inte nog poängteras. Forskningen måste få omfatta fler områden än enbart hud, ögon och eventuell stresspåverkan. Ett öppet, allsidigt forskande är nödvändigt - både ur etisk/moralisk och ur samhällsekonomisk synpunkt. Människor fortsätter att skadas på sina arbetsplatser. Föreningen för El- och Bildskärmsskadade får i genomsnitt en ny medlem per dag.

Detta är av mycket stor vikt inte minst för läkarnas möjlighet att kunna ställa rätt diagnos. 40 av 100 personer uppger att man fått en läkardiagnos som på något sätt hänför problemen till elöverkänslighet. De övriga 60 har ofta fått olika symptom som diagnos. Härigenom försvåras samhällets möjligheter till insikt om problemets storlek.

Man utläser av enkätsvaren att 55% av läkarna tror på patienten, 18% av skyddsingenjörerna agerar aktivt, 41% av cheferna och 51% av arbetskamraterna inser situationen. Här behövs alltså ytterligare information om problemets art, dess storlek och utbredning. Män, kvinnor och barn, i olika åldrar, i olika yrkeskategorier, fördelade över hela landet drabbas av elöverkänslighet. Det är inte heller något specifikt svenskt fenomen. USA, Tyskland, England, Danmark m.fl. länder har idag samma typ av problem.

Den snabbt ökande datoriseringen, den stora ökningen av antalet datorer, elutrustning, TV-apparater m.m. både på arbetsplatserna och i hemmen har kanske också bidragit till att skapa en "överbelastning" för ett allt större antal människor.

Samhället måste här agera kraftfullt, med snabbt ingripande baserat på sunt förnuft. Man bör här ha i åtanke hur nya typer av arbetsskador brukar hanteras innan forskarna så småningom enas om att problemen finns.

Situationen känns otillfredsställande då forskningen tydligen alltid utgår från att påtalade problem inte finns/inte kan finnas. Så hanterades för inte så länge sedan situationen med de asbestskadade, med målarna som fick skador av lösningsmedel. Listan kan göras lång.

Att angripa problemet från andra hållet - d.v.s. att från början bevisa att uppkommet problem är möjligt - skulle ju ändå inte förändra det slutliga resultatet av forskningen. Men kanske skulle man finna orsakerna till problemen snabbare genom en mera öppen attityd? Många människor drabbas i onödan - medan man väntar på att forskarna skall enas om att problemen finns och samhället, istället för att ingripa, avvaktar forskarnas resultat.

72% av enkätsvaren visar på att man genom att vidta olika åtgärder blivit bättre. Man mår bättre - men inte bra. 6% svarar att de mår bra - några av dem dock med viss inskränkning i livsföringen. En mycket positiv prognos alltså, som med all säkerhet skulle bli än ljusare vid en snabbare och mera omfattande sanering av miljön för de drabbade.

Effekten av detta skulle också bli mycket samhällsekonomiskt lönsam på lång sikt.

Men framförallt: En mycket människovärdigare behandling/hantering av människor som drabbats av skador i sitt arbete - i sin arbetsmiljö. 

Ett stort tack till Britt-Marie Rosell för tillåtelse att publicera hennes rapport på Internets World Wide Web!

Ett stort tack går också till Helge Löfberg och Inger Ahlström på Institutionen för Patologi, Lunds Universitet, för att ha delgivit mig rapportens text i elektronisk form!

Converted 940920 by Clas Tegenfeldt