Till
Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder
 

FEBs samlade erfarenheter av hur elöverkänsliga bemöts av representanter för olika myndigheter

Försäkringskassan
Problem: Enskilda handläggare vid Försäkringskassan sätter sig över behandlande läkares diagnos och vägrar att godta den med indragen sjukpenning som följd.
Förslag till lösning: Behandlande läkares diagnos ska gälla och elöverkänsliga med arbetshindrande symtom ska icke förvägras sjukpenning.

Problem: Det har framförts från Försäkringskassan att de symtom som elöverkänsliga visar endast kan ge rätt till kortare sjukskrivning.
Förslag till lösning: Rätten till sjukpenning ska relateras till symtomens arbetshindrande art och någon generell tidsbegränsningsregel ska inte finnas.

Problem: Eftersom vetenskapligt bevis saknas för sambandet mellan den elexponering som elöverkänsliga utsätts för och de symtom som de elöverkänsliga visar, anser handläggare vid Försäkringskassan att den miljö där de elöverkänsliga ska rehabiliteras inte behöver vara elfri.
Förslag till lösning: De elöverkänsliga ska ges möjlighet att delta när rehabiliteringsinsatser för dem utarbetas och organiseras samt att de elöverkänsligas krav på elfri miljö beaktas.

Bostadsanpassningsbidrag
Boverket har i sin av regeringen beställda rapport "Kartläggning av bostadsanpassningsbidrag för elsanering" visat att elsanering av bostäder givit mycket gott resultat. Över 90% upplever en kraftig minskning av besvären. Bostadsutskottet har som svar på motioner om bostadsanpassningsbidrag för elsanering föranledda av ovanstående rapport bl a uttalat följande: "Ett av de problem som följer av att orsakssambanden avseende elöverkänslighet inte är klarlagda är att kommunerna agerar mycket olika ifråga om stöd till elsanering m m. Den av utskottet förordade och nu genomförda kartläggningen av det kommunala stödets omfattning och inriktning visar också på stora skillnader mellan landets kommuner. Detta är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Möjligheten att få stöd vid elöverkänslighet ska naturligtvis inte vara avhängigt av i vilken kommun den som drabbas är bosatt. Det får enligt utskottets mening förutsättas att kommunerna fortsättningsvis agerar på mera likartat sätt och att detta agerande baseras på den positiva attityd som många kommuner uppvisat. Skulle så inte vara fallet finns det anledning att återkomma till frågan."

Problem: Trots detta har många kommuner tagit principbeslut om att inte ge bostadsanpassningsbidrag till elsanering och i andra kommuner, som tidigare givit bostadsanpassningsbidrag för elsanering, är man numera mycket restriktiv. Ett antal kommuner ger dock bostadsanpassningsbidrag till elsanering.
Förslag till lösning: Socialdepartementet tillskriver kommunerna och anmodar dem att följa bostadsutskottets rekommendation.
 

Sjukvården
Bemötandet inom sjukvården varierar från sjukhus till sjukhus. Många elöverkänsliga vittnar om ett mycket ödmjukt, omtänksamt bemötande medan på andra sjukhus betraktas elöverkänsliga patienter som psykiskt sjuka. Inte ens den enklaste åtgärd för att minska elbelastningen vidtas, som t ex att stänga av datorn, släcka lysrör, lågenergilampor, vilket upplevs som mycket kränkande.

Problem: Öppenvården karaktäriseras som regel av långa väntetider, vilka måste tillbringas i väntrum och behandlingsrum som är olämpliga för elöverkänsliga.
Förslag till lösning: Att man i avvaktan på att elsanerade väntrum och behandlingsrum skapas, försöker finna lösningar som t ex att låta den elöverkänslige vistas i ett särskilt rum där lysrör och andra kraftigare elalstrare kan stängas av.

Problem: Många elöverkänsliga kan inte klara av operation eller annan slutenvård p g a att elsanerade miljöer saknas på sjukhusen.
Förslag till lösning: Vissa vårdavdelningar eller delar av vårdavdelningar ska elsaneras, vilket skett på några sjukhus. Behandlingsrum ska i görligaste mån anpassas så att de elöverkänsligas tillstånd inte förvärras vid behandlingen.

Problem: Många elöverkänsliga remitteras till yrkesmedicinska kliniker för utredning. Tyvärr bygger många sådana kliniker sitt behandlingsprogram på hypotesen att elöverkänslighet ska ses utifrån en psykologisk förklaringsmodell. Detta innebär att utredningen ofta sker i miljöer som inte är lämpliga för elöverkänsliga. Utgångspunkten innebär också att de elöverkänsligas egen uppfattning om grunderna för besvären inte tillmäts någon betydelse. Totalt innebär detta att yrkesmedicinska utredningar ofta försämrar den elöverkänsligas tillstånd.
Förslag till lösning: Utredningar om de elöverkänsligas problem ska bygga på en förutsättningslös inställning till problemets orsaker och att de elöverkänsligas egna upplevelser ska ingå som en viktig del i utredningen. Det är viktigt att de elöverkänsliga blir trodda och att deras erfarenheter tas tillvara och inte bortförklaras av någon psykologisk modell. När behandlingsprogram tas fram ska det ske i samarbete med FEB i enlighet med
FN´s standardregler.

Allmänt
Den mycket ojämna kunskapsnivån beträffande elöverkänslighet i samhället gör att attityder mot och bemötande av elöverkänsliga varierar kraftigt. Den ofullständiga kunskapen om orsaken till elöverkänslighet utnyttjas alltför ofta till att inte ge adekvat stöd och hjälp till de elöverkänsliga.

Bristande samsyn på problemet mellan olika myndigheter och instanser innebär att samma person kan få ett positivt bemötande av en instans och bli närmast intill kränkande bemött av en annan instans.

Vi anser att en ökad kunskap om och insikt i den elöverkänsligas situation är ett av de viktigaste kraven som bör ställas på de befattningshavare som tjänstgör inom de myndigheter som ska handlägga ärenden som berör de elöverkänsliga.

Vi inom FEB ställer gärna upp och delar med oss av de erfarenheter och kunskaper vi samlat på oss under de 10 år föreningen funnits.

Vi förordar ett tydligt uttalande från Socialstyrelsen om
att bristen på vetenskaplig förklaring av orsaken till elöverkänslighet inte får tas om intäkt för att hantera de elöverkänsligas problem efter eget gottfinnande
att de elöverkänsliga får den förutsättningslösa utredning på basis av upplevda symtom som Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut förordar i sin vägledning "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält".

Föreningen för El- och Bildskärmsskadade

    Thomas Josefsson

Thomas Josefsson
ordförande