FEB - The Swedish Association for the ElectroSensitive
FREEDOM CORNER

Göteborg 95 04 10 

 
DAGENS NYHETER 
 
 
105 15 Stockholm

KAN VI LITA PÅ VÅRA TILLSYNS-MYNDIGHETER? 
Socialstyrelsens rapportering om elöverkänslighet bör ifrågasättas.

Asbest är ingen hälsorisk! Detta trumpetades ut från våra tillsynsmyndigheter in i det sista. På Yrkes- medecin i Stockholm var det speciellt professor Ahlmark som stod för den åsikten. Enligt Metall som följde frågan, var det en läkare som till sist läckte information att läkare hade hemliga möten om asbest- problemet -- samtidigt som man förnekade hälsorisken Idag sker samma förnekelseprocess vad gäller elöver- känslighet och aktörerna har bara nya namn som Liden, Arnetz och nu sist Ralph Nilsson på Yrkesmedecin i Göteborg.

Och Socialstyrelsen har dragit sitt strå till stacken. Socialstyrelsen som själv skrivit upprörda brev till sin hyresvärd att de kräver elsanering för styrelsen, har "lugnat ner" oss vanliga människor: det finns inte några risker med elektromagnetiska fält. Vågar man tro dom?

Rapporten är skandalöst planerad och genomförd av olika anledningar.Resultatet av rapporten är att forskning och vård av elöverkänsliga hämmas. Redan utförd rehabilitering av elöverkänsliga hotas och icke påbörjad rehabilitering av elöverkänsliga kan utebli. Hjälp till bostadsanpassningsbidrag blir nu ännu svårare att få. Livet för patientgruppen har gjorts betydligt svårare efter Socialstyrelsens rapport som är baserad på ovetenskapliga och mycket lösa spekulationer om psykologiska mekanismer hos elöverkänsliga.

BAKGRUND

Antalet elöverkänsliga i Sverige och utomlands har stadigt ökat de sista åren. I Slutet av 1993 satte Socialstyrelsen ihop en arbetsgrupp som skulle utvärdera dagens befintliga kunskap om sambandet mellan exponering för lågfrekventa magnetfält och förekomsten av cancer, reproduktionsstörningar och elöver- känslighet. Arbetsgruppens utvärdering skulle användas som underlag för tillsynen enligt hälsoskyddslagen m.m samt för rekommendationer när det gäller sjukvårdens omhändertagande av personer med ospecifika symptom.

ARBETSGRUPPENS RAPPORTERING

När Socialstyrelsen i en pressrelease den 17:e januari 1995, presenterade vad gruppen kommit fram till fanns det så allvarliga brister i vad man sammanfattade, att rapporten inte bör användas som underlag för tillsyn enligt hälsoskyddslagen. Rapporten och Socialstyrelsens jäviga agerande bör granskas.

TIGA IHJÄL ELÖVERKÄNSLIGHET?

"Elöverkänslighet borde tigas ihjäl" har en förespråkare för en stark påtryckningsgrupp sagt. Orden yttrades av professor och prefekt Sture Liden på Karolinska sjukhuset i ett TV-program. Tillsammans med Bengt Arnets som är psykolog agerar dessa män egendomligt energiskt och metodiskt med att förneka de elöverkänsliga patienternas existens. Så fort det har varit ett radio eller TV-program om elöverkänslighet sätts det igång aktiviteter för att presentera "motståndarsidans" åsikter. Varför tala om "motståndare"? Till sjuka människor? Det finns ingen annan patientgrupp som har blivit utsatt för något liknande. Tänk om en det bildades en påtryckningsgrupp bland läkare och forskare, som förnekade diabetes och sade att det hela var inbillat och att de diabetessjuka borde behandlas av psykologer istället för insulin. Det är så de elöverkänsliga har det.

Det har inte gått att tiga ihjäl elöverkänsliga eftersom det dagligen blir nya fall, särskilt bland yngre. Man har istället från Liden och Arnets påtryckningsgrupp presenterat en psykologisk förklaringsmodell som helt förnekar att el och magnetfält har något med elöverkänslighet att göra. I de s.k "framgångsrika" försök som gjorts har man medvetet sorterat bort sjukskrivna elöverkänsliga och enbart använt fullt arbetande personer med lätta hudbesvär från bildskärm, personer som inte kan betecknas som elöverkänsliga. Alltså mycket tillrätta- lagda resultat. Det finns inga som helst vetenskapliga eller praktiska bevis för dessa hypoteser om psykologiska mekanismer men Socialstyrelsen har slukat hypoteserna med hull och hår och föreslår behandlingsmetoden trots att man så synnerligen tydligt fått veta att den enda kända metoden att lindra besvär för elöverkänsliga är elsanering eller vistelse i elfri miljö.

SOCIALSTYRELSENS INSTÄLLNING FRÅN BÖRJAN

Det kan tyckas underligt att Socialstyrelsen lierat sig med denna påtryckningsgrupp som förnekar elöverkänslighet men arbetsgruppens sammansättning säger en hel del. Där var bl. a Sture Lidens kollega professor Jan Wahlberg ett starkt namn som klart visade sin fientlighet mot Föreningen för El-och Bildskärmsskadade som hade bett att få tala till gruppen. "VAD VILL NI EGENTLIGEN ?" sade han till de två representanterna från FEB. Är det så här man talar till en patientförening som representerar 2000 medlemmar?. Är det så Socialstyrelsen vill att man hälsar sjuka medborgare som vill förklara sina problem. "VAD VILL NI EGENTLIGEN?"

FEBs FÖRSÖK ATT FÖRKLARA OCH SAMARBETA

Föreningen för El-och bildskärmsskadade skrev i ett brev daterat 940130 (bilaga 1): FEBs ville naturligtvis att detta skulle bli en bra undersökning och föreslog följande: Efter de fyrtio minuter som FEB fick för att tala till arbetsgruppen då de fick den otrevliga hälsningen "Vad vill ni egentligen?" så kontaktades FEB aldrig per brev eller telefon. Ett par brev som FEB Väst skickade, lämnades även utan kommentar.

SOCIALSTYRELSEN STRUNTADE I RIKSDAGEN

Den femte maj 1994 när arbetsgruppen på Socialstyrelsen arbetat några månader, ställde sig Riksdagen enhälligt bakom bostadsutskottets betänkande om elöverkänslighet (1993/94:BoU17)

Den slutsatsen Bostadsutskottet drog var bland annat var att

Men det tyckte inte Socialstyrelsen. Socialstyrelsen struntade i att samarbeta med FEB. Socialstyrelsen stuntade i att lyssna på de praktiska elsanerings-erfarenheter som fanns bland svenska företag och myndigheter.

SVENSKT NÄRINGSLIV OINTRESSANT?

Stora svenska företag som SAS, Ellemtel och Skandia har praktiska erfarenheter av att rehabilitera elöverkänsliga. Elsanering har varit den avgörande insatsen. Många elöverkänsliga som inte kunde arbeta kan nu arbeta.

Varför har inte Socialstyrelsen följt FEBs och Riksdagens råd att göra en praktisk kunskapsinventering av de insatser som gjorts för elöverkänsliga? Det var faktiskt Socialstyrelsens arbetsgrupps uppgift att göra en kunskaps inventering.

Ett av Sveriges mest erfarna elsaneringsföretag LIBEREL AB, erbjöd sig att föreläsa för Socialstyrelsens arbetsgrupp om sina ansenliga erfarenheter. Men Socialstyrelsen förklarade att det inte fanns något intresse att ta del av deras information.

BEGRÄNSNINGAR

Socialstyrelsen valde medvetet att inte samarbeta med de drabbade som Riksdagen föreslagit De valde också att göra sin kunskaps-inventering inom lågfrekventa fält enbart, och uteslöt högfrekventa fält trots att de var väl medvetna om att elöverkänsliga får problem av högfrekventa fält också. Återigen har man gjort ett val. Att inte undersöka.

KUNSKAP ELLER SPEKULATION

Socialstyrelsen säger själva att "Vi förmedlar kunskap till riksdag och regering, andra myndigheter, kommuner och landsting, andra producenter av vård och omsorg, utbildnings och forskningsinstitutioner...etc"

Om kunskapen inhämtas med skygglappar och inom medvetet starkt avgränsade områden, då är den kunskapen inte värd att förmedlas. Den är ofullständig. Och värdelös.

Om det man förmedlar dessutom inte är kunskap utan spekulationer om psykologiska mekanismer hos elöverkänsliga är det skandalöst oansvarigt av Socialstyrelsen eftersom en hel patientgrupp elöverkänsliga har lidit allvarlig skada.

REDAN UTFÖRD REHABILITERING IFRÅGASÄTTS

De elöverkänsliga som redan blivit rehabiliterade på sina arbetsplatser och arbetar hotas nu av Socialstyrelsens utspel om psykologiska mekanismer. Den fungerande och kanske dyra elsaneringen och speciella arrangemang hotas att bli indragna - socialstyrelsen säger ju att elöverkänslighet är psykiskt betingat. Arbetsgivaren känner sig kanske lurad och inte alls benägen att fortsätta med den goda viljan. Och vilken arbetsgivare vill ha personal med psykiska störningar. Här kanske finns anledning till uppsägning av elöverkänsliga på goda grunder. Med Socialstyrelsens hjälp.

REHABILITERING FÖRSVÅRAS

De arbetsgivare som Försäkringskassan haft problem med vad gäller rehabilitering/elsanering för elöver- känsliga anställda, har funnit en god vän i Socialstyrelsen. Rehabilitering kommer att bli betydligt svårare i framtiden. Bengt Arnets och Sture Liden som var med i ett medicinskt råd i världens mest avancerade elsaneringsprojekt där 49 elöverkänsliga på ELLEMTEL rehabiliterades till en kostnad av ca 14 miljoner har gjort allt de kunnat för att säga att det var de psykosociala åtgärderna som hjälpte, och inte de 14 miljonerna som elsaneringen gick på. Det är tämligen orimligt att ett kostnadsmedvetet svenskt företag lägger ut så mycket pengar på elsanering om en psykolog kunde givit samma resultat.

FÖRSÄMRAD SJUKHUSVÅRD

FEB Väst har haft kontakt med flera Västsvenska sjukhus och en del av dem har varit positiva till att erbjuda vård i elsanerad miljö för elöverkänsliga. Socialstyrelsens utspel om psykologiska mekanismer försvårar det nu för elöverkänsliga att få ett elfritt omhändertagande. Vilket sjukhus vill lägga ned en enda krona på elfri miljö med Socialstyrelsens nuvarande inställning?

FÖRSVÅRAR FÖR LÄKARE OCH FORSKARE

Många läkare har börjat förstå elöverkänslighet och hjälper sina patienter. De får det nu svårt med Socialstyrelsens inställning. De elöverkänsligas behandling i vårdapparaten kommer att bli ännu besvärligae än den varit.

Kommer vi att få en vettig forskning eller kommer forskningsmedel att fortsätta att bli kanaliserade till psykforskning där Bengt Arnetz och Sture Liden är stora mottagare av forskningsmedel (från Arbetsmiljöfonden där Bengt Arnetz är med och bestämmer om fördelning av forskningsmedel).

BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG

Rätten till bostadsanpassningsbidrag äventyras. De kommuner som modigt tagit egna förnuftiga beslut och beviljat bidrag kommer att få det svårare med Socialstyrelsen nuvarande inställning

SÄLLAN HAR SÅ FÅ SKADAT SÅ MÅNGA

Sällan har en tillsyningsmyndighet lyckats skada en patientgrupp så mycket som Socialstyrelsen gjort med sitt uttalande om elöverkänslighet och psykologiska mekanismer.

De har hemfallit åt ovetenskapliga spekulationer och har mer agerat som en förlängd arm till en påtryckningsgrupp som förnekar elöverkänslighet.

Rapporten kan inte användas som den är tänkt - som underlag för tillsyn enligt hälsoskyddslagen och rekommendationer till diverse instanser. Den bör underkännas. Den bör göras om av en mer balanserad grupp där utgången inte är lika lätt att förutsäga. Socialstyrelsen bör komma med ett tillrättaläggande dvs om Socialstyrelsen vill bli tagen på allvar som tillsynsmyndighet.

Med vänliga hälsningar

Leif Södergren

Dagens Nyheters svar:
"Har ej plats för detta." 

Written 950518 by Clas Tegenfeldt.

Tillbaka till Huvudsidan för FREEDOM CORNER.