Översättning av en intervju med Wolfram König i Berliner Zeitung
Tisdag , 31 juli 2001

Wolfram König (de Gröna) är sedan 1999 president i Tyska Förbundsstatens verk för Strålskydd (BfS). Före sin utnämning till Verkschef genom Förbundsmiljöminister Jürgen Trittin var König från 1994 till 1998 statssekreterare i det av de Gröna styrda Sachsen-Anhalts Miljöministerium och senast var han Professor vid Universitetet i Kassel. 

Herr König, låter ni er mobiltelefon vara i funktion då ni åker bil?
När det är möjligt, så slår jag av den. Som tur är har min tjänstebil en yttre antenn. Karossen för en bil verkar nämligen som en barriär för radiovågor. För att övervinna denna, så ökar mobiltelefonen automatiskt sin sändareffekt. Man ska om möjligt inte utsätta sig för denna förhöjda strålning.

Är ni orolig för att mobilstrålning kan utlösa cancer?
Nej. Om jag däremot använder telefonen en längre tid i en bil utan yttre antenn, så känner jag olust.

Det är alltså inte i panik, då medborgarorganisationer varnar för möjliga hälsoskador av mobiltelefoni?
Det finns ännu inga vetenskapliga bevis för att mobiltelefonerande i sig innebär hälsofaror. De gällande gränsvärdena är uteslutande för att undvika redan påvisade faror. Det är ändå riktigt att tidigt överväga riskerna. Slutligen reagerar många människor mycket känsligt på strålningskällor. Därtill har vi fortfarande en stor osäkerhet i den vetenskapliga utvärderingen vad gäller möjliga hälsofaror av högfrekvent elektromagnetisk strålning.

Vilka hållpunkter finns det då för att mobiltelefonstrålning kan vara farlig?
Det finns termisk påverkan, som är belagd och bekant, och det finns andra biologiska effekter. T.ex. har förändrade strömmar i hjärnan påvisas. Enstaka forskare också satt en ökad genomsläpplighet hos Blod-Hjärn-Barriären i samband med mobiltelefoner.

Kan sådana effekter resultera i ögon-, lymf- eller blodcancer och andra sjukdomar, som kritikerna befarar?
Sådana frågor måste snarast besvaras. Vi har i juni startat ett utökat forskningsprogram om bl.a. verkningsmekanismer och för mätningar av högfrekvent strålning, inom vilket forskning, miljöorganisationer och såväl företrädare för länder som industri skall medverka gemensamt. För att ha framförhållning skall vi emellertid redan nu påbörja att utesluta alla onödiga strålningsbelastningar. Slutligen skulle jag vilja förhindra, att vi om tio år anklagas för, att vi trots indikationer på möjliga hälsorisker endast gjort beslut efter mobilindustrins ekonomiska intressen.

Vilka försiktighetsåtgärder kommer ni då att vidtaga?
Genom att fastställa bestämda tekniska standarder såväl som genom en omfattande upplysningsverksamhet för befolkningen. Det protesteras ju idag mest mot nya mobilsändare, men dessutom bidrager enskilda mobiltelefoner till strålningsexpositionen. De sänder visserligen med lägre effekt, men direkt i örat.

Men master strålar kontinuerligt!
Dessutom måste man informera mera om uppsättandet av nya mobilsändare. Befolkningen har blivit känsligare för dessa frågor. De runt 40 000 sändarna, som tillkommer för det nya UMTS-nätet, kommer inte att accepteras utan protester. Människorna vill på förhand veta vilka risker det kan vara förbundet med.

Vad föreslår ni?
Det handlar framför allt om att ge genomsynlighet. Därtill hör, att varje mobiltelefon har instruktioner om dess strålningsbelastning.

Räcker det att trycka dessa instruktioner på förpackningen?
För mig verkar det skäligt att också ha en angivelse på själva apparaterna. I sak har nätoperatörer erkänt alltför sent, vilka diskussioner som rörts upp genom mastinstallationerna. Industrin borde mycket tidigare - såsom det ny äntligen blir överenskommet - bjudit in kommunerna vid fastställandet av mastplaceringarna.

Det låter som ett institutionaliserat beviljningsförfarande som vid ett atomkraftverksbygge.
Nej. Man måste inte reglera det här genom lag. Det kan också finnas frivilliga metoder, som ändå genom beaktande av fastlagda standarder måste få konsekvenser för mobilindustrin. Under alla omständigheter måste det skapas genomsynlighet för människorna. Detta har försummats och för nu till att koncernerna måste hantera ett  jättestort motstånd genom den oro som uppstått.

Om det nu skulle resas en mobilsändare bakom ert hus: Vad skulle ni göra?
Som varje privatperson skulle jag satsa allt på att få information om sändareffekten av operatören. Därefter skulle jag bilda mig min uppfattning. Därför måste tillgängligheten till information förenklas.

Den bästa åtgärden är ändå att göra motstånd mot en sådan anläggning.
Många som är berörda går emot dessa anläggningar. Därför är det också så viktigt för nätoperatören att i förväg diskutera den bästa placeringen. Mastplaceringen får i framtiden inte mer bara baseras på industrins ekonomiska intressen. Dessutom håller jag det för otvetydigt nödvändigt att undvika vissa bestämda placeringar.

Vilka?
Jag håller det för nödvändigt att undvika placeringar, som ger förhöjda fältstyrkor vid barndaghem, skolor och sjukhus.

Är barnen särskilt i fara?
Barnen befinner sig fortfarande i sin uppväxtfas och är därför hälsomässigt mer känsliga. Vi har en särskild plikt att visa försiktighet. Jag håller det dessutom för trängande nödvändigt, att mobilnätsoperatörerna omprövar sin marknadsstrategi, med vilken de direkt vill vinna barn som kunder. Jag tror, att åtgärderna långsiktigt kan ge fler kunder, om de rekommenderar, att barn under 16 år skall tala i mobiltelefon så litet som möjligt.

Sådana rekommendationer kommer industrin knappast att följa!
Trovärdigheten hos mobilindustrin kommer definitivt att vara avhängigt av, om den ska lyckas, att ta allvarligt på befolkningens bekymmer och starkare binda kritikerna till sig. Därtill är det viktigt att industrin ställer medel till förfogande för oberoende forskning och överför informationen om potentiella risker till oavhängiga instanser.

Moraliska appeller är det ju alltid skönt att lyssna till. Men vilka påtryckningsmedel har ni?
Påtryckningsmedel måste politiken ställa till förfogande. Förbundsregeringen diskuterar ju just ett tillägg till förbundsstatens emissionsskydds-förordning. För övrigt konfronteras delegaterna ständigt i sina valkretsar med dessa problem.

Ert verk är underställt Förbundsmiljöministeriet. Har minister Jürgen Trittin inte redan fått ett telefonsamtal från sin kabinettskollega Hans Eichel? Slutligen, har Förbundsministern kasserat 100 Miljarder Mark för UMTS-licenserna. Att nätoperatörerna nu accepterar nya krav, är det överhuvud taget föreställningsbart!
Genom licensköpet är inte nätoperatörerna befriade från sin plikt, att förverkliga en lågriskteknologi.

Vilka skyddsåtgärder rekommenderar ni mobilanvändarna?
Att generellt ha så korta samtal i mobiltelefonen som möjligt. Bilförare rekommenderar jag kraftigt att genast minska på telefonerandet i bilar utan yttre antenn. Dessutom skall föräldrar i möjligaste mån hålla sina barn på avstånd från den här teknologin.

Icke-rökare varnas ständigt från farorna med passiv rökning. Gäller detta också för mobiltelefoner? Skall några mobilfria zoner inrättas på restaurangerna?
Bara på grund av livskvalitén  och nöjet, skulle jag rekommendera det starkt.

Intervjun gjordes av Hendrik Munsberg och Thomas H. Wendel.