7 Okt  2002

Hem

International

År 2000

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period

---

 

Riksdagen

- Motion till riksdagen1999/2000:Bo528av Marianne Andersson och Gunnel Wallin (c), om Elöverkänslighet och mobiltelefoni - Motion till riksdagen 1999/2000:Bo509 av Barbro Feltzing (mp), om Mobiltelefoni och elektromagnetisk strålningen - Interpellation 1998/99:72 av Marianne Andersson (c) till miljöministern om master för mobiltelefoni - Snabbprotokoll 1998/99:41 Tisdagen den 19 januari, 20 § Svar på interpellation 1998/99:72 om master för mobiltelefoni - Interpellation 1998/99:73 av Marianne Andersson (c) till socialministern om elöverkänslighet - Snabbprotokoll 1998/99:46 Torsdagen den 28 januari, 21 § Svar på interpellation 1998/99:73 om elöverkänslighet

Arbetslivsrapport 2000:05 från Arbetslivsinstitutet Förekomst av symtom liknande "sjuka hus-sjuka", bildskärmsrelaterade hudbesvär och "elöverkänslighet" i den vuxna svenska befolkningen Sammanfattning: Hälsoproblem relaterade till innemiljö har ofta rapporterats och diskuterats under de senaste decennierna. Trots en mängd studier inom området råder det fortfarande en stor oklarhet vad gäller förekomst och utbredning av aktuella symtom. Det primära syftet med denna studie var därför att kartlägga förekomsten av allmänsymtom, slemhinne-symtom, hudsymtom samt ytterligare ett antal symtom i den vuxna svenska befolkningen. Med detta underlag som utgångspunkt avsåg vi att studera utbredningen av besvär liknande de som rapporterats som "sjuka hus-sjuka", bildskärmsrelaterade hudbesvär samt besvär som rapporterats bland "elöverkänsliga". Syftet var också att studera sambandet mellan dessa besvärstyper och ett antal bakgrundsfaktorer. Ytterligare ett syfte var att studera vilka konsekvenser besvären har haft för de drabbade vad avser möjligheterna att förvärvsarbeta. Slutsatser: Resultaten visar att de vanligaste symptomen trötthet, huvudvärk, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter, hud- och slemhinnebesvär, hjärtklappning/oregelbundet hjärta har en klar förekomst och en identifierbar utbredning i den svenska befolkningen och uppvisar tydliga tecken på att vara betingad av vissa förhållanden. Förutom 30-39 åriga kvinnor med dator och mobiltelefon i kontorsmiljö, framkommer att "En tydlig riskgrupp för besvär är de som har längre utbildning och arbetar med kvalificerade uppgifter inom teknik och data. Ofta män i yngre medelåldern, vilket innebär att det kan röra sig om nya fenomen med konsekvenser på sikt i den växande datoriseringens efterföljd. De tendenser till dosrespons-samband som datorarbete och besvär uppvisar är därför oroande. Här kan tillfogas att liknande samband kan skönjas när det gäller användningen av mobiltelefon, ett hjälpmedel som används parallellt med dator av dessa yrkesgrupper. Besvären har en tillräcklig utbredning för att det skall vara skäl att ta dem på allvar och utveckla enstörre kunskap både i arbetsmiljöarbetet och inom vården för att analysera och bearbeta problemen - viktigt då besvären har en tendens att vara långvariga och handikappande." Rapporten finns både i textformat för internet och som nedladdningsbar pdf-fil 2000, Arbetslivsinstitutet

Trådlös framtid - till vilket pris? Utbyggnaden av den tredje generationens mobilnät måste ta time out till dess att hälso- och miljöeffekterna för det nya systemet är utredda. Forska först, bygg ut sedan, kräver bland andra docent Olle Johansson från Karolinska Institutet. Aldrig tidigare har en hel befolkning exponerats för en så omfattande mikrovågsstrålning som i dagens uppbyggnad av det trådlösa IT-Sverige. Men vem tar ansvar för de långsiktiga miljö- och hälsokonsekvenserna? Riksdag och regering? IT/telekomföretagen och deras aktieägare?  27 december, 2000, GöteborgsPosten

"El-pestens" följder förringas - men i Eskilstuna talas klarspråk   JAG TYCKER ATT DET blivit så oroväckande tyst i debatten kring riskerna med elektromagnetisk strålning och mikrovågor! Så borde det nog inte vara med tanke på den rapport som dr Neil Cherry vid Lincoln University på Nya Zeeland presenterade under våren 2000.    Rapporten talar på ett femtiotal sidor om hur strålningen påverkar gener, nervsystem och graviditeter. I maj lades den fram för parlamentet i Nya Zeeland och i juni för regeringarna i Italien, Österrike och Irland samt för Europaparlamentet i Bryssel.    TILL ESKILSTUNA KOMMUN vill jag ge "tusen rosor" för att man beslutat göra en inventering av områden inom kommunen som har minst strålning. Miljö- och byggkontoret har visat sig positivt till att mäta och utreda. Det är meningen att dessa strålningsfria eller åtminstone "strålningssnälla" områden ska kunna bevaras intakta och tjäna som frizoner/tillflyktsorter för de människor som redan är sjuka och inte kan vistas i stadsmiljö.  AGNETA GUTIERREZ  27 december, 2000, Tidningen Folket

"Använd inte mobiltelefoner under långa tidsperioder” Prata kort. Som första myndighet i Sverige går Arbetarskyddstyrelsen ut med råd och information om hur mobiltelefonen ska användas i arbetslivet. Men det är inga bindande föreskrifter. Undvik onödigt långvarig användning av mobiltelefoner. Det rådet ger Arbetarskyddsstyrelsen som nu som första svenska myndighet går ut med informationsråd för hur man ska använda mobiltelefoner i arbetslivet. Men Statens strålskyddsinstitut, SSI, som ansvarar för strålskyddsfrågor för allmänheten, har inga liknande råd.  22 december, 2000, Miljömagazinet

Arbetslivsinstitutet gör nu en kartläggning av besvär från basstationer En annons var införd i Metros tryckta upplaga, tisdagen den 12 december. I internetversionen var denna information bortraderad. Annonsen ses nedan 12 december, 2000, Metro

ELÖVERKÄNSLIGHET Linköping kan få anpassat hus Kostnaden för att bygga en liten by av hus speciellt anpassade för svårt elöverkänsliga är inte oöverkomlig. Problemet är att finna en plats där de kan byggas. Planerna på att lösa boendesituationen för de svårt elöverkänsliga i Linköpings kommun kan komma att bli svåra att genomföra. Att bygga hus efter de rekommendationer som de el-överkänsliga själva har lämnat är inte det svåra. Och mycket dyrare än att bygga en vanlig villa är det inte. Men var ska de byggas? Svårigheten tycks vara att hitta en plats tillräckligt avskärmad från strålning och boven i dramat är alla mobiltelemaster. Master som blir allt fler i takt med att mobiltelenätet utvecklas. 9 december, 2000, Corren

Det engelska parlamentet agerar för en försiktighetsprincip för mobiltelefoni ”Mobile Phones, Base Stations and Health” [1]. Den engelska Steward-rapporten har nu fått det engelska parlamentet att agera för en privat tillämpning av försiktighetsprincipen. Den 8 dec publicerade det engelska hälsoministeriet två informationsfoldrar kring mobiltelefoni respektive sändarmaster. Enligt Steward-rapporten kan biologiska effekter uppträda under dagens gränsvärden – man kan inte heller lova att exponering för RF-fält är totalt utan potentiella hälsoeffekter. I foldern anges t.ex. att det finns vissa bevis för att förändringar i hjärnans aktivitet kan uppträda vid strålningsnivåer under nuvarande gränsvärden, trots att man inte säkert vet varför. Nuvarande kunskapsluckor i forskningen är dock tillräckliga för att tillråda försiktighet vid användning av mobiltelefoner. ”Department of Health” går därför ut med en informationskampanj till allmänheten och rekommenderar "a precautionary approach" d v s en försiktighetprincip vid användning av mobiltelefoner tills fler forskningsresultat framkommit. Man tillråder också att försiktighet beaktas vid placering av basstationer eftersom i vissa fall personers välbefinnande kan påverkas av en stark koncentration av basstationer. Ur ”Mobile Phones and Health”: Korta ner mobilsamtalen. Kontrollera SAR-värdet vid köp av en ny telefon (anges på telefonförpackningar i England, i broschyrer samt på en nationell hemsida). Barn under 16 är avrådes från att använda mobiltelefon i andra fall än vid korta samtal i nödfall. Man avråder från långa mobilsamtal och att använda mobiltelefon som tjänstetelefon.  I ”Base Stations and Health” utlovas en omgående kartläggning och mätning av strålningsnivåer för samtliga basstationer vid skolor. Resultaten tillhandahålles fritt genom ”The Radiocommunications Agency” [2]. Man kommer också att sätta upp skyltar runt basstationer för att förhindra tillträde vid höga strålningsnivåer samt utlovar samråd med boende vid placering av sändarmaster. Referenser [1] Department of Health – “Mobile Phones, Base Stations and Health” http://www.doh.gov.uk/mobile.htm [2]The Radiocommunications Agency - Mobile Phone Base Station Audit Registration Form for Schools http://www.radio.gov.uk/document/stewart/stewindx.htm 8 december, 2000

Strålskyddsinstitutet kollar strålningen från mobiler Tyskt labb mäter med ny metod som simulerar vardagsanvändning Statens Strålskyddsinsitut, SSI, tar nu hjälp från Tyskland för att få fram egna mätvärden om strålningen från mobiltelefoner. Och man tänker göra det på ett nytt sätt. Två personer från SSI reste i förra veckan till laboratoriet IMST i Kamp-Lintfort, norr om Düsseldorf, med en väska full med mobiltelefoner. 6 december, 2000, NyTeknik

Forskare: ”Prat i nallen kan ge cancer" Högst 200 personer i Sverige måste vara nåbara, vi andra behöver ingen mobiltelefon. Då riskerar vi inte heller framtida sjukdomar, värre än galna ko-sjukan. Möt forskaren som sticker fram hakan långt. Docent Olle Johansson vid Karolinska institutet i Stockholm underkänner helt arbetarskyddsstyrelsens slutsatser om mobiltelefoner och deras eventuella (o)farlighet. – Min uppgift är att säga som det är om hälsoriskerna och inte som myndigheten luta sig mot studier som inte visar någonting. Mycket prat i mobiltelefon kan ge astma och allergier, cancer, försämrad fertilitet och förändringar i hjärnan. Vi är alla exponerade för en osynlig strålning som vi vet väldigt lite om. 6 december, 2000, Expressen

"Alla vi som mår dåligt är beviset" Konferens om magnetfält nära att sluta i öppet bråk  NORRKÖPING  Det finns inga vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält orsakar cancer eller andra besvär. De åsikterna förmedlade forskare från Karolinska Institutet och jurister från Boverket vid en konferensen som hölls i Louis De Geer igår.  - Men vi är ju beviset, säger Ann-Christine Arvidsson uppgivet.  Hon är själv en av dem som drabbats av elöverkänslighet.  Representanter för mobiltelefonibranschen (t h) och för elallergikerna (t v) förde en livlig debatt på slutet av konferensen. Åsikterna går helt isär om placering av master samt om den vetenskapliga forskningen om mobiltelefonens påverkan på människor. 1 december, 2000, Folkbladet

RALF slutrapport om elöverkänslighet till regeringen (2000-12-01 ) RALF vågade inte ta hänsyn till de några hundratal elöverkänsliga som vittnat på vårens RALF Hearing. RALF ansluter sig till ICNIRPs EU-rekommendationer. Slutsatser som dragits av Royal Canadian Society och i engelska Steward-rapporten förkastas. Arbetsgruppen har bestått av dr med. vet. Ulf Bergqvist, huvudsekreterare, bitr. överläkare Lena Hillert samt FoU-handläggare Elisabeth Birke. Både Ulf Bergqvist och Lena Hillert är bundna till industrin genom sitt deltagande i Telias Forskningsråd om mobiltelefoni. Ulf Bergqvist deltager också i ICNIRPs arbete. PRESSMEDDELANDE #1 Elkänslighet och hälsorisker av EMF: slutsatserna från rapporten PRESSMEDDELANDE #2 Slutrapport om elöverkänslighet till regeringen 1 december, 2000, ralf uppdatering 4 maj 2001 Fullständig SLUTRAPPORT (pdf-format) etc på hemsidan för Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap

Ett seminarium om elektronikens okända offer ordnades måndagen 20 november i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, Katasalen under medverkan av Gunni Nordström, Per Hedemalm och Olle Johansson. I femton år har åtskilliga miljoner lagts ned på forskning kring det fenomen som kallas elöverkänslighet. Det mesta har gått till resultatlösa studier kring lågfrekventa elektromagnetiska fält och de drabbades psyke.  Men myndigheterna har inte satsat ett öre på kemiska utsläpp ur bildskärmar och annan elektronik. Läkare och kemister känner till att vissa av dessa kemikalier i förening med ljus kan skapa kronisk ljuskänslighet. Den, som en gång blivit känslig, reagerar livet ut för ytterst låga halter av olika ämnen. Men arbetarskyddsmyndigheterna har vägrat ge anslag till forskning kring bildskärmssjukan och denna mekanism. Forskare vid Lunds universitet har i råttförsök visat att mikrovågor, långt under dagens gränsvärden, skadar blod/hjärnbarriären hos råttor så att gifter kan tränga in i hjärnan. I amerikanska studier har man visat på  direkta skadeeffekter av kombinationen kemikalier/mikrovågor. Detta är mekanismer som helt förbigåtts av svenska myndigheters experter, skriver Gunni Nordström i sin bok Mörkläggningen -- elektronikens rättslösa offer. 20 november, 2000, ABF Stockholm och Hjalmarson & Högberg bokförlag Se även september, 2000, nedan och presentationen av Gunni Nordströms nya bok "Mörkläggning"

....ett exempel på ett selektivt och vilseledande inlägg om elöverkänslighet Läkartidningen 46/00 har under Korrespondens ett inlägg av tekn lic Patrik Wahren, Djursholm, under rubriken "Är elallergin en elektrofobi?" Det är okänt vad författaren har för bakgrund utöver sin teknologiska examen, men han skriver oförskräckt om dermatologiska och psykiatriska ämnen och beskriver sjukdomsförekomst och kunskapsläge på samma selektiva och även direkt vilseledande sätt, som är brukligt när vissa kontroversiella sjukdomstillstånd diskuteras av personer med oklara motiv och säkra eller sannolika egenintressen i frågan. 20 november, 2000, Läkartidningen 46/00 (Inlägget i Läkartidningen är endast tillgängligt till dess nästa veckonummer utkommer)

EU vill stoppa giftfria datorer EU-kommissionen anser att svenska miljökrav är ett handelshinder. Upphandling av 400 000 datorer kan bli fall för EU-domstolen STATSKONTORET skriver på fredagen under upphandlingsavtal för 400 000 persondatorer till de statsanställda. I upphandlingskravet fordrar myndigheten att datorerna är fria från farliga kemikalier. - Sådana krav strider mot EU:s regler eftersom vissa tillverkare i Europa då stängs ute från upphandlingen. Statskontoret trotsar EU och kommer att fullfölja upphandlingen. I värsta fall kan beslutet hamna i EU-domstolen. - Det här kan sluta med skadestånd. Det finns dock en möjlighet att EU-kommissionen accepterar de svenska miljökraven. I flera domar i EU-domstolen har miljöhänsyn vägt lika tungt som kravet på varors fria rörlighet. - Statskontoret är berett att driva de här kraven. 16 november, 2000, Dagens Nyheter


 

Arbetsdomstolen, AD, sammanträdde i Edebo församlingshem i målet Per Segerbäck och SIF mot telekomföretaget Ericsson. Dom i målet förväntas offentliggöras den 10 januari 2001. den 8-9 november, 2000

SIF-tidningen 10 november, 2000 "Eriksson vill lösa problemet Segerbäck snabbt" Kan Per Segerbäck jobba hos Ericsson Utveckling trots att han är allvarligt elkänslig? I skenet av stearinljus lyssnade Arbetsdomstolens ledamöter på argument för och emot. Per Segerbäck själv sitter iförd en skyddsdräkt fodrad med rostfritt stål.  Göteborgs Posten, GP 9 november, 2000 Elöverkänslig fick sparken Utlokaliserad domstol ska avgöra om Ericsson brutit mot lagen  EDEBO: Han är elöverkänslig, sparkad och sitter i en rymddräkt i bygdegården som förvandlats till en rättssal. Framför domarna brinner tända ljus. Här skall avgöras om telejätten Ericsson brutit mot lagen om anställningsskydd, Las. Aftonbladet 9 november, 2000  Sparkade ingenjören i rymddräkt till rätten Här kommer den sparkade ingenjören Per Segerbäck till tvisten med telekomjätten Ericsson. I skenet av stearinljus vittnade hans kolleger inför Arbetsdomstolen till förmån för hans elöverkänslighet. Expressen9 november, 2000 Elkänslige Per i rätten mot Ericsson Det ligger en ficklampa bredvid lagboken, när dramats huvudperson anländer i risig dieselvolvo och rymddräkt. Ingenjören mot strömmen. I går inleddes en av Sveriges mest osannolika rättegångar i ett nedsläckt församlingshem.  Norrtelje Tidning 8 november, 2000 Per kan inte gå ut utan sin skyddsdräkt EDEBO. Inför ett stort massmedieuppbåd inleddes igår förhandlingen i Arbetsdomstolen mellan elöverkänslige Per Segerbäck och hans tidigare arbetsgivare Ericsson. Som domstolslokal användes Edebogården, där strömmen stängts av och där det för dagen rådde såväl kamera- som mobiltelefonförbud. Per Segerbäck vill ha jobbet tillbaka - men Ericsson vägrar. Uppsala Nya Tidning 9 november, 2000 Strömmen måste brytas i domstolen I ett rum utan elektricitet i församlingshemmet i Edebo utanför Hallstavik inleddes under onsdagen en unik huvudförhandling i Arbetsdomstolen om den elöverkänslige Ericssoningenjören Per Segerbäck, som blev uppsagd av sin arbetsgivare Ericsson Utvecklings AB i Älvsjö i november 1999. Aftonbladet 8 november, 2000  Han tål inte el – fick sparken I dag möts Per Segerbäck och Ericsson i rätten  Telekomjätten Ericsson tycker inte elöverkänsliga Per Segerbäck platsar i laget. I dag möts de i Arbetsdomstolen i en historisk förhandling. Iklädd skyddsdräkt – i skenet av stearinljus – ska Per Segerbäck hävda sin rätt till distansarbete. Expressen 8 november, 2000 Ericsson sparkade elöverkänslige Per Ingenjören Per Segerbäck, 44, blev uppsagd för att han var elöverkänslig och ville bära skyddsdräkt på jobbet. I dag tar arbetsdomstolen upp fallet. Förhandlingarna hålls i ett församlingshus mitt i Roslagen upplyst med stearinljus.  Norrtelje Tidning 8 november, 2000 Överkänslig för el - Per fick sparken EDEBO. Ingenjören Per Segerbäck blev elöverkänslig när han arbetade på Ericsson. Företaget sa upp honom, trots att han kunde sköta sina arbetsuppgifter hemifrån. Nu hoppas han på att få upprättelse i Arbetsdomstolen. Uppsala Nya Tidning 8 november, 2000 Unik rättegång om elöverkänslighet I ett rum utan elektricitet i församlingshemmet i Edebo utanför Hallstavik inleddes under onsdagen en unik huvudförhandling i Arbetsdomstolen om den elöverkänslige Ericssoningenjören Per Segerbäck som blev uppsagd av sin arbetsgivare Ericssons Utvecklings AB i Älvsjö i november 1999.  SIF-tidningen 7 november, 2000 AD-förhandling kräver elfri miljö Arbetsdomstolen flyttar tillfälligt till ett församlingshem i Roslagen. Anledningen är en förhandling mellan elöverkänslige Per Segerbäck och hans tidigare arbetsgivare Ericsson.

Kemiska ämnen i bildskärmar kan begränsas Nästa generations TCO-certifierade datorer kan ha betydligt lägre halter av farliga kemiska ämnen i bildskärmarna. TCO Utveckling ska undersöka vilka krav som bör ställas på tillverkarna. 27 oktober, 2000, SIF-tidningen

Cassiopea - permanent övervakning av elektromagnetiska fält i Italien Den privata mobiloperatören Omnitel har startat ett projekt tillsammans med kommunen i Catania för permanent övervakning av elektromagnetiska fält. Projektets mål är att förmedla lättillgänglig information om stadens aktuella emissionsnivåer. Vissa kommuner i Italien har helt stoppat införandet av nya antenner, och det finns önskemål om att ytterligare skärpa nivåerna för elektromagnetisk strålning. Italien har idag Europas strängaste krav med 20 V/m i allmänhet och 6 V/m i byggnader där man vistas i mer än fyra timmar. Det kan jämföras med 42 V/m som fastslagits av den oberoende, internationella strålskydds-kommissionen ICNIRP 1998. Omnitel http://www.comune.catania.it/ 27 oktober, 2000, Sveriges Tekniska Attachéer

Mobiltelefoni - ett biologiskt experiment Mobiltelefonens strålning kan skada dig - även om det inte är du som pratar i den. - Det vi ser är världens största biologiska experiment, säger Leif Salford, professor i neurokirurgi. Det är försök på råttor som visat att strålningen kan vara farlig även på håll. - Antennen kan vara mer än en och en halv meter ifrån råttan och fortfarande är energin så stark att blod-hjärnbarriären öppnas, berättar Leif Salford. Sannolikt gäller detta även för människor. 4 oktober, 2000, Expressen

Gunni Nordströms nya bok "MÖRKLÄGGNING"  september, 2000

MÖRKLÄGGNING : ELEKTRONIKENS RÄTTSLÖSA OFFER  Förlag: Hjalmarson & Högberg Bokförlag AB  ISBN: 9189080416   Många människor som har blivit sjuka av arbete vid bildskärm har svårt att tåla mobiltelefoner. Men också andra, som aldrig lidit av elöverkänslighet, har fått samma slags symptom när de talar i mobiltelefon som bildskärmsanvändarna klagat över sedan slutet av 1970-talet. Var finns beröringspunkterna mellan bildskärmar och mobiltelefoner? Elektromagnetisk strålning och kemikalier är det svar som ligger närmast till hands.   I boken sätts fenomenet elöverkänslighet in i ett större sammmanhang och kemikaliespåret granskas särskilt. Samtidigt skildras hur enskilda drabbade offras för att inte störa IT-samhällets utveckling.   Mörkläggningen är en bok som reder ut vad forskarna hittills vet om vad vi i dagligt tal kallar elöverkänslighet.   Gunni Nordström har tidigare tillsammans med Carl von Sche'ele skrivit två uppmärksammade böcker: Sjuk av bildskärm (Tiden 1989) Fältslaget (Tiden 1995) Önskar du köpa hennes nya bok så kan den beställas via Internet t.ex. hos ADLIBRIS för 172,00 kr. Normalt pris i handeln är 280,00 kr

Nya dataskärmar kan ge dig allergi  Får du huvudvärk och allergi när du sitter framför datorn?   Det kan bero på att nya datorskärmen innehåller det allergiframkallande ämnet trifenylfosfat.   10 av 18 nya datorskärmar innehåller ämnet, som också fungerar som mjukgörande medel. Det visar en undersökning gjord vid Stockholms universitet i samarbete med Arbetslivsinstitutet och Svenska industritjänstemannaförbundet.    Trifenylfosfat är känt för att orsaka kontaktallergi.   8761 personer röstade på Aftonbladets fråga "Har du fått fysiska besvär av din dataskärm?"   Svar: Ja (24.3 %), Nej (52.8 %), Vet ej (22.9 %)  d v s i stort sett var fjärde person har fått besvär av sin dataskärm och är medvetna om detta. 25 september, 2000, Aftonbladet

Frågor och svar om Mobiltelefoner och mikrovågor 17 september, 2000, FEB

Kräver hyran tillbaka för mobilstrålning  Hyresgästföreningen kräver för första gången en värd på återbetalning av hyrespengar för att hyresgästen haft en mobilbasstation utanför sängkammarfönstret.  Gunnar Samuelsson från Norrköping vägrar betala fyramånaders lägenhetshyra, 20 000 kronor, eftersom värden låtit mobiltelefonoperatören Comviq sätta upp sändare längs husfasaden till hans lägenhet. Teracom som mätte upp strålningen i huset konstaterar att Strålskyddsinstitutets gränsvärde överskridits i huset. Enligt Comviq berodde den höga strålningen i Samuelssons tidigare bostad på att antennerna var felriktade. 12 september, 2000, Everyday (se även tidigare information om Gunnar Samuelsson!)

Nässjö planerar att som första kommun i landet att införa strålningsfria zoner där elallergiker ska kunna vistas. Mobilteleoperatörer uppskrämda.   Nässjö, som planerar att som första kommun i landet införa strålningsfria zoner där elallergiker ska kunna vistas. Förslaget diskuteras just nu i kommunen och går ut på att man förbjuder krafledningar och mobilmaster inom två områden, men förslaget har redan mött kraftigt motstånd från mobiltelejättarna. Ann-Marie S-F (elöverkänslig):   "Ja, det skulle innebära att, när jag mår för dåligt härinne i stan ...har någonstans att ta vägen ...antingen tillfälligtvis ...eller för gott. Kommer det upp en basstation för mobiltelefoni ...alldeles intill, så kan jag inte vara och då har jag ingenstans att ta vägen."   Det är två små områden i Nässjö kommun, som föreslås bli speciella strålningsfria reservat för elallergiker.    Men förslaget har också retat upp flera av mobiljättarna. Företrädare för t. ex. Comviq har ringt runt till både politiker och tjänstemän i Nässjö och hotat med att göra allt för att stoppa förslaget som man ser som oseriöst. Ordföranden i miljö- och byggnämnden i Nässjö:   "Ja, dom har sagt ...att dom är negativa till förslaget och försöker motarbeta det ...å se till att det inte blir sådan här zoner."   Lunchekot hade inte lyckats få en bandad kommentar från Comviq, men man säger där att det är vilseledande att påstå att det överhuvud taget skulle gå att skapa strålningsfria zoner i bebyggda områden genom att stoppa just mobilmaster. En principfråga och ett hinder för verksamheten, som man är beredd att överklaga ända till Europadomstolen. 7 september, 2000, Hört på Lunchekot, Sveriges Radio

FEB FÅR NY ADRESS! P.g.a. att Föreningen för El- och Bildskärmsskadade snart öppnar en kanslilokal på Hälsingegatan 37 i Stockholm, så har FEB f.o.m. den 4 september följande adress: FEB Box 6023 102 31  STOCKHOLM

Han fick rätt mot Ericsson  Ericsson förlorade första ronden mot elöverkänslige Per Segerbäck. Telekomjätten ville slippa betala Segerbäcks lön fram till den historiska domen faller i Arbetsdomstolen, AD, i oktober. AD sa nej till Ericssons krav.  29 juli, 2000, Expressen (se även tidigare information!)

STRÅLNINGSDEKLARERADE NALLAR I USA Tillverkare av mobiltelefoner i USA blir från och med augusti tvungna att deklarera hur mycket strålning deras nya telefoner avger enligt en ny policy antagen av mobilindustrin, Cellular Telecommunications Industry Association. Den nya policyn har antagits efter den ökade tveksamheten om långtidsefekterna av att hålla en mobiltelefon mot huvudet under längre tidsperioder. Det hela är ett svar på debatten i England och den för 10 veckor sedan där publicerade Stewart rapporten. Alla mobiltelefontillverkare måste rapportera sina mätningar till FCC, the Federal Communications Commission, när man ansöker om att få produkterna godkända. SAR-mätningarna kommer dock inte att publiceras på kartongen till mobiltelefonerna, däremot kommer det finnas anvisningar hur man finner denna information. 26 juli, 2000 (för mer information, se den internationella informationen och dess länkar)

Ericsson får bakläxa av AD Tvisten mellan Per Segerbäck och Ericsson ska tas upp i arbetsdomstolen i oktober. Men Ericsson ville inte vänta på avgörandet utan begärde att företagets uppsägning av Segerbäck skulle verkställas omedelbart. Detta vill inte AD gå med på.  14 juli, 2000, SIF-tidningen (se även tidigare information!)

SIF om ADs beslut att uppsägningen av elöverkänslige Per Segerbäck vid Ericsson Utvecklings AB inte kan verkställas redan nu: Tydligt steg i rätt riktning - Fullt möjligt att arbeta på distans  13 juli, 2000, PRESSMEDDELANDE, SIF (se även tidigare information!)

Rådet läggs ned och resurserna splittras Rådet för arbetslivsforskning, RALF, lägs ned vid årsskiftet. Det är en effekt av den nya organisation för forskningsfinansiering som regeringen lagt fram. Enligt förslaget ska tre nya forskningsråd och en särskild FoU-myndighet bildas, samtidigt som en rad befintliga forskningsfinansierade myndigheter försvinner. Generaldirektör Gunnel Färm fördömmer förslaget att splittra upp arbetslivsforskningen och hon skräder inte orden när hon bedömer den nye forskningsministerns första skapelse. Traditionella arbetsmiljöfrågor som belastningsskador och stress riskerar att komma i kläm.  Det har funnits en kritik från delar av forskarvärlden mot att RALF inte har tagit till sig deras synpunkter. Det har varit en relevant kritik, säger den nyutnämnde forskningsministern Thomas Östros, om varför han vill lägga ned RALF. #2, juni 2000, fokus på arbetet, rådet för arbetslivs-forskning ralf

KOMMENTAR MOBILTELEFONER infört i SvD 21 maj, 2000 Spännande forskning väntar Det är mycket litet vi förstår av hur elektromagnetiska fält som till exempel mikrovågor (eller med ett annat ord: radiovågor) samverkar med biologiska organismer. Det är egentligen märkligt att forskarna inte hungrigt kastar sig över denna vetenskapligt jungfruliga mark. Helt bortsett från hälsoriskerna borde de många obesvarade frågorna på  grundforskningsnivå locka akademiska forskare med nyfikenhet och öppet sinne. Tyvärr tycks en låsning ha uppstått där den som ger sig in i detta forskningsfält riskerar stämplas som lite knäpp, eller åtminstone utvecklingsfientlig. Allt har kommit att handla om farligt eller inte farligt. Och ett stort antal slarvigt gjorda studier har gett fältet dåligt rykte. Att mikrovågsstrålning har något slags effekt också på biologiska organismer är egentligen en självklarhet, åtminstone på atomär nivå. Att mikrovågorna absorberas av våra kroppar betyder just att det elektromagnetiska fältet växelverkar med den materia vi byggs upp av. Och precis som telefonens antenn är vi strömledande. Därför borde frågan inte vara om detta påverkar oss, utan hur. Först när vi rett ut denna grundläggande fråga kan vi på ett meningsfullt sätt diskutera om de mikrovågsfält vi omger oss med eventuellt kan vara skadliga. Mycket tidigt blev detta forskningsfält dock vetenskapligt osunt. Den första förskningsomgången bottnade i frågan om militärpersonal kunde skadas av radarstrålning. Allan Frey fann i det sammanhanget redan under 1960-talet att blod-hjärnbarriären hos råttor läckte då de utsatts för mikrovågor med låg energi. Forskarkollegan Merritt hävdade vid ett antal vetenskapliga konferenser under samma period att han inte kunde upprepa Freys resultat. Frågan blev därför bortförd från dagordningen. Enligt den amerikanske vetenskapshistorikern Nicholas Steneck, som studerat kontroversen i detalj, publicerade dock Merritt aldrig sina resultat, eftersom bedömningen från den vetenskapliga tidskrift han skickat in sin  rapport till var att hans resultat i själva verket pekade på samma effekt som den Frey sett. När en grupp i Lund nära trettio år senare observerar att blod-hjärnbarriären hos råttor läcker då de utsätts för mikrovågor av den typ som mobiltelefoner skickar ut, heter det ändå från deras kritiker att det rör sig om en isolerad studie som inte kunnat upprepas. Vetenskapssamfundets minne är kort. Det väsentliga här är egentligen inte vem som har rätt, utan varför man inte satsar mer på detta spännande och viktiga förskningsfält. ULRIKA BJÖRKSTÉN Svenska Dagbladet

Symposioum - Mobiltelefoner och deras basstationer - hur påverkas vi av de elektromagnetiska fälten? Symposiet arrangerades av Svenska Nationalkommittén för RadioVetenskap i samarbete med Bioelectromagnetics Society och Arbetslivsinstitutet.  Talarna och deras inlägg var följande: Kjell Hansson Mild, Arbetslivsinstitutet, Ordförande i SNRV (Svenska Nationalkommittén för RadioVetenskap) kommission K inledde tillsammans med Mats-Olof Mattsson, Örebro universitet, President elect, Bioelectromagnetics Society Lars-Erik Paulsson, SSI (Statens strålskyddsinstitut). Vad är EMF? Enkla grundfakta om elektriska och magnetiska fält i vår miljö Christer Törnevik, Ericsson Radio. Vad kommer från telefonen? Hur bestämmer man exponeringen? En tillverkares perspektiv. Yngve Hamnerius, Chalmers tekniska högskola. Vilka fält kommer från basstationerna? Mätningar från olika platser i Sverige. Lars-Erik Larsson, Telia Mobile. Basstationer - effektreglering och andra funktioner Bestämmelser för mastuppsättning. En operatörs perspektiv. Kjell Hansson Mild, Arbetslivsinstitutet. Hur kan RF/mikrovågor påverka oss? Översikt över dagens kunskapsläge inom försök med djur och celler. Lennart Hardell, Örebro Regionsjukhus. Cancer och mobiltelefonanvändning En översikt av dagens epidemiologiska forskning. Lennart Hardells senaste rapport finns på: Original Article: Case-Control Study on Radiology Work, Medical X-ray Investigations, and Use of Cellular Telephones as Risk Factors for Brain Tumors (fri medlemsregistrering i Medscape krävs) Monica Sandström, Arbetslivsinstitutet. Subjektiva besvär och mobiltelefonanvändning Hur vanligt är det med huvudvärk, yrsel, minnesförlust hos mobiltelefonanvändare? Ulf Bergqvist, Linköpings universitet. Kliniska försök med mobiltelefonen Kan exponering för fält från telefonen leda till huvudvärk, EEG-förändring, blodflödesförändring, temperaturökning? Arne Wennberg, Arbetslivsinstitutet. Pågående forskning inom EU på mobil och hälsa. Lena Hillert, Miljömedicin, Stockholms Läns Landsting. Elöverkänslighet och mobiltelefoner Dagens avslutades genom att fundera över morgondagens samhälle. Telias Mäkitalo talade. Onsdagen den 17 maj, 2000, Kungliga Vetenskapsakademin, KVA

Mobiltelefoner ökar risken för cancer Det finns ett säkert samband mellan mobiltelefoni och ökad risk för cancer i hjärnan. Det visar en ny svensk studie.Men fortfarande vet ingen hur farliga de vanliga GSM-telefonerna egentligen är. 13 maj, 2000, Expressen

Dags för varningstext på mobiltelefoner? Med anledning av den rapporten ”Mobile Phones and Health” i Storbritannien. Mobiltelefoner kan vara hälsofarliga. Men tillverkarna hemlighåller produktfakta och Telia söker nya abonnenter bland småbarn. Det är hög tid att regeringen vidtar åtgärder, skriver Eva Flyborg, riksdagsledamot för folkpartiet och Olle Johansson, forskare på Karolinska Institutet 11 maj, 2000, Debatt, Aftonbladet

Mobiltelefon kan ge barn hjärnskador LONDON. Barn är känsligare för strålning än vuxna och bör inte använda mobiltelefoner för ofta. En brittisk expertgrupp anser att tillverkarna ska tvingas förse telefonerna med hälsovarningar. – Även svag strålning ger alarmerande effekter på barn, säger Olle Johansson, docent i neurobiologi vid Karolinska institutet. 11 maj, 2000, Aftonbladet

Miljögifter kan ligga bakom mobilsjuka Det kanske inte bara är strålningen från mobiltelefonerna som kan påverka hälsan. Miljökemister har funnit en möjlig ny förklaring – miljögifter som läcker ur mobiltelefonerna. 5 maj, 2000, Expressen

Gifter kan förklara mobilsjuka Plasten i höljet huvudmisstänkt 4 maj, 2000, NyTeknik

Farligare att tala i mobil på landet  Håll dig kort om du pratar i mobiltelefon ute på landet. Och passa på att prata länge när du är inne i storstan. Åtminstone om du är orolig för mobiltelefonens strålning. 5 april, 2000, Aftonbladet

Handsfree ökar farlig strålning LONDON. Handsfree-utrustade mobiltelefoner tredubblar strålningen till hjärnan. Sladden med hörsnäckan fungerar som en antenn som gör telefonen ännu farligare, enligt en ny brittisk larmrapport. Not. Hur en större effekt kan stråla ut från en handsfree-utrustning än vad som lämnar telefonen är svårt att förstå. Mätmetoden som tillämpats har ifrågasats av övriga forskare. Handsfree rekommenderas fortfarande för att minska strålningen mot huvudet. Unvik att lägga sladden mot antennen och håll telefonen på avstånd. Strålningen bör då minska till någon hundradedel. 4 april, 2000, Aftonbladet

Nya larm om mobiltelefoner LONDON. Polska militärer som utsattes för mikrovågsstrålning under 1970-talet dör nu i cancer. Docent Kjell-Hansson Mild har tagit del av den polska forskningen och varnar alla mobiltelefonanvändare. - Välj en lågstrålande telefon och använd helst av allt handsfree, säger han. 27 mars, 2000, Expressen

Onsdagen den 8 mars kl.10.00-17.00 ägde Hearing om ELÖVERKÄNSLIGHET rum på Rådet för Arbetslivsforskning  I Norra Latins aula och under sex timmar lämnade elöverkänsliga och deras anförvanter sina vittnesbörder på RALF:s Hearing om Elöverkänslighet. Denna dag hade elektriciteten slagits av utom vid podiet. 300 brev har också kommit in till rådet. Berättelserna skrevs ned och kommer att publiceras tillsammans med breven. Rapporten uppskattades vara klar i juni detta år. Den kommer också att bifogas den rapport om elöverkänslighet och hälsoeffekter av El- och Magnetfält som kommer att lämnas till den svenska regeringen i december. Under hearingen lämnades åtskilliga gånger ett misstroendevotum från de elöverkänsligas sida mot RALF:s utredningsgrupp bestående av Ulf Bergqvist, Lena Hillert och Elisabeth Birke.  Innan den slutliga rapporten lämnas till regeringen kommer RALF också att arrangera en koncensuskonferens. Denna är planerad till den 12 april. September, 2000. Det verkar som att de elöverkänsligas vittnesbörder inte kommer att publiceras av RALF i någon rapport.

Nallen kan ge dig Alzheimer Mobilen en möjlig hälsofara, enligt svenskt forskarteam  Strålningen från mobiltelefoner kan ge upphov till demenssjukdomar som alzheimer. Det visar forskningsresultat från Lunds universitet. 11 februari, 2000, Aftonbladet

År 2000

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period