7 Okt  2002

Hem

International

2001-3     Perioden Juli-September 2001

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period

 

Två SEMINARIER OM ELÖVERKÄNSLIGHET under september 2001 Annonsering skedde enligt nedan NOT. SÖNDAG 23 Sept.  Tyvärr meddelade William J Rea  att han avråtts av myndigheter att resa på grund av den senaste tidens händelser. Han beklagade starkt att han inte kund deltaga, vilket han sett fram emot. WORKSHOP OM ELÖVERKÄNSLIGHET  SAMLAR FORSKARE OCH LÄKARE  FRÅN FLERA LÄNDER Den 27-28 september anordnar Elöverkänsligas Förbund en workshop  om elöverkänslighet på Bergendal Konferenscenter, Landsnoravägen 110, Sollentuna.    Elöverkänsligas Förbund anordnar, med stöd av Allmänna Arvsfonden och Cancer- och Allergifonden, en workshop för ett trettiotal  läkare och forskare från flera länder där man bland annat kommer att belysa kemikaliers roll i  utvecklingen av elöverkänslighet.    Att elöverkänsliga som grupp har en obalans i nervsystemet visar forskarna på Arbetslivsinstitutet i Umeå i de studier som kommer att läggas fram på workshopen. Vad som orsakat denna obalans kan förmodligen inte besvaras helt idag men målsättningen med workshopen är att lyft fram existerande kunskap och identifiera nödvändig forskning för att komma närmare en vetenskaplig förklaringsmodell och utveckla en verksam och evidensbaserad behandling av elöverkänslighet.    Bland andra presenterar professor John G. Ionescu, forskningsansvarig på Spezialklinik Neukirchen i Tyskland, resultat av en behandling baserad på avgiftning som hjälpt många patienter med hudsjukdom och elöverkänslighet. Sambandet mellan kemisk belastning och elöverkänslighet tas också upp av docent Ulf Lind, Uppsala och tandläkare Karin Öckert, Göteborg.    Professor Reidar Lövlie, Bergens universitet, läkaren Jacob Eberhardt, Lunds universitetssjukhus och Olle Johansson, Karolinska Institutet visar samtliga på biologiska effekter på cellnivå av elektromagnetiska fält. Professor Kjell Hansson Mild, Arbetslivsinstitutet, Umeå redogör för en ny studie om symptom i relation till strålning från basstationer för mobiltelefoni.    Arbetsmiljökonsulten Martin Andersson rapporterar resultat från utredningar av elöverkänsliga på Elrum, Skellefteå och läkaren Ulrika Åberg sammanfattar sina erfarenheter efter tio år som behandlande läkare. Rapport från Workshopen kommer att kunna beställas från FEB.  Se programmet...  Se Workshop Abstracts... VAD VET VI OM ELÖVERKÄNSLIGHET?  – Biologiska effekter, diagnos och behandling IAOMT- Sweden (International Academy of Oral Medicine and Toxicology) arrangerar en utbildningskonferens för läkare och tandläkare lördagen den 29 september 2001, Scandic Hotell, Slussen, Stockholm.    IAOMT-Sweden är den svenska grenen av en internationell organisation med avdelningar i många länder. Seminariet är anordnat för IAOMT´s medlemmar, som huvudsakligen är läkare, tandläkare och andra akademiker med intresse framför allt för hälsoeffekter av dentalmaterial. Mötet är avsett som vidareutbildning för medlemmarna och föredragen förutsätter att man förstår medicinsk engelska. Lokalen är ljus med stora fönster, så det behövs inga tända lysrör men den är inte särskilt anpassad till elöverkänsliga. Diskussionen hålls på engelska. Det finns inget utrymme för frågor om personliga hälsoproblem.    Alla som vill ta del av föredragen är hjärtligt välkomna. Medlemmar i  elöverkänsligas förbund betalar samma avgift som IAOMT-medlemmar.

Låt dig inte luras av en sladdlös lur Det talas mycket om faran med mobil-telefoner. Men sladdlösa telefoner är det tyst om. Ändå strålar de ungefär tio gånger så mycket som mobiltelefoner. - Vi konsumenter måste kräva säkrare telefoner, säger professor Kjell Hansson Mild, forskare vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Läs mer... 18 september 2001 Aftonbladet

Tusentals berörs av telemasterna i Enköping Flera tusen av invånarna i Enköpings kommun berörs av de 35 telemaster som skall uppföras på olika håll i kommunen. Nu kallas invånarna till ett öppet möte den 24 september om masterna, som skall möjliggöra den tredje generationens mobiltelefoni. Enköping blir som UNT tidigare berättat mycket masttätt. Läs mer... 15 september 2001 Uppsala Nya Tidning

300 nya mobilmaster byggs i Norbotten Länsstyrelsen har fått in ansökningar, för det så kallade UMTS-nätet, från Telia och Tele 2 om att bygga hela 300 master runt om i länet, alla 66 meter höga. Något som kan jämföras med höjden på Luleå domkyrkan som är 67 meter från marken till kammen på kyrktuppen.Ytterligare tre operatörer har ännu inte hört av sig. TV4 Norrbotten Läs mer... 13 september 2001 TV4

Elöverkänslig nekas elsaneringsbidrag Håbo kommun gjorde rätt som nekade en kvinna 70 000 kr i bidrag för elsanering av kvinnans bostad, det anser länsrätten som avslagit kvinnans överklagande. Håbo kommun och länsrätten stöder sig på socialstyrelsens ståndpunkt att det inte finns något medicinskt, vetenskapligt klarlagt samband mellan den elöverkänslighet som kvinnan hävdar att hon lider av och exponeringen för elektriska och magnetiska fält. Läs mer... 10 september 2001 Uppsala Nya Tidning

Elöverkänsliga får eget akutrum i Uppsala Elöverkänsliga patienter ska få ett eget rum på den nya akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Rummer byggs trots att det saknas vetenskapliga bevis för elöverkänslighet, skriver Uppsala nya tidning. Enligt chefen för akutkliniken, Maj-Britt Andersson, ska rummet ha specialisolerade väggar mot strålningsfält från elektrisk apparatur. Beslutet kom efter tips om en elöverkänslig akutpatient som fick vårdas i en bil eftersom hon inte tålde strålningen inne på akuten. 4 september 2001 Uppsala Nya Tidning

Strålningsfria zoner i en fastighet När Robert Lundquist studerade elektronik på tekniska högskolan i Stockholm, KTH, fick han problem med elöverkänslighet. Tryck mot huvudet, koncentrationsproblem och stress, fick honom att överge det han helst ville arbeta med för att istället börja arbeta som snickare. Men nu finns ett sätt att genom zonindelning göra delar av en fastighet fri från elektromagnetiska fält från elnätet. Detta i kombination med ombyggda bildskärmar och specialgjorda headset till telefonerna gör att Robert Lundquist nu kan arbeta som tekniskt ansvarig på elektronikutvecklingsföretaget Lutec Systems i Nacka. Metro Stockholm 01-09-04 Läs mer...obs.artikeln endast tillgänglig en vecka 4 september 2001 Metro

Brännpunkt i Svenska Dagbladet: "Forskare som pratar strunt" Fem professorer (Hans-Olov Adami, Anders Ahlbom, Anders Ekbom, Lars Hagmar, Magnus Ingelman-Sundberg) påstår bland annat att det finns ett litet antal medicinska forskare som "tullar på sin ärlighet" eller uttalar sig mot bättre vetande i medier. Dåligt underbyggda, förfalskade, överdrivna eller oprofessionella uppgifter som inger obefogad oro sprids på detta sätt, och professorerna vill varna medier och allmänhet. Mest diskuterat tema för sådant missbruk är i artikeln frågan om hälsorisker från mobiltelefoner. Inga syndare nämns vid namn. Flertalet av författarna är epidemiologer, och epidemiologin visas här upp i sin samhällsbevarande roll. Sällsynta biverkningar av t ex mobiltelefoni är dock svåra att påvisa epidemiologiskt. Metoderna är helt enkelt okänsliga i många vanliga situationer. Läs mer... 3 september 2001 SvD Debatten fortsatte i "Studio Ett" tisdagen den 4 september, där cancerforskaren Lennart Hardell, Magnus Ingelman-Sundberg (en av undertecknarna) och SvD:s medicinjournalist Inger Atterstam deltog. Den person som kom med ärliga och sakliga argument var i första hand Lennart Hardell. Atterstam angrep i första hand DN Debatt. Mörklägg inte forskningsresultaten Mats Bergstrand chef för DN Debatt svarar den 7 september Lösningen skulle vara att bara publicera forskning som nått allmän vetenskaplig acceptans. Vi ska vänta tills etablissemanget inom forskningsdisciplinen har gett oss grönt ljus. Kontrollen kan ske genom att vi bara trycker det som redan publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter, alternativt först inhämtar muntligt godkännande från något vetenskapsråd. Forskarna vill förmedla vällovliga tips för journalistisk källkontroll. Med denna metod riskerar stora vetenskapliga språng att gå oss förbi. De vetenskapliga kvarnarna mal långsamt och helt nya rön får vänta decennier på vetenskaplig konsensus. Nobelprisen är inte precis lön för närtida möda. När rönen är nya är de ofta omstridda. DEN 25 JANUARI 1993 skriver Per-Anders Mårdh, professor i klinisk bakteriologi i Uppsala, en artikel på DN Debatt rubricerad "Mytbildning om orienterardöden". Han hävdar att orsaken till ett 15-tal orienterares död i hjärtmuskelinflammation inte alls är den twarbakterie som andra experter redan fastslagit att det är och som därför håller på att göras till etablerad sanning. Mårdh får ta mycket stryk för sin artikel. Han beskrivs som en person med samarbetsproblem som är ute efter att misskreditera kolleger. I mediekretsar sprids snabbt skvaller om att han är en suspekt figur. I mars i år står några notiser i tidningarna om att forskningen nu nått fram till slutsatsen att orienterardöden inte orsakades av twar. Inte många kommer ihåg vad det handlade om. Än färre bryr sig. Jag visste inte när jag publicerade Mårdh att han hade rätt. Jag kände bara till hans kompetens på området. Många framstående svenska forskare hade vid tillfället säkerligen avrått från publicering om jag frågat. Ett annat exempel rör den nu kritiserade professorn Lennart Hardell. Den 7 november 1993 varnade han på DN Debatt för att de gränsvärden för PCB i Östersjöfisk som Livsmedelsverket satt upp var för höga. Där fanns en cancerrisk. Experterna på Livsmedelsverket avfärdade larmet som strunt. "Olyckligt att han utan grund skrämt upp folk", var ett omdöme. Drygt tre månader senare (940218) går samma Livsmedelsverk ut och sänker gränsvärdet. Man hänvisar till de forskningsresultat som Hardell refererat på DN Debatt. Läs mer i DN... 7 september 2001 Utdrag från Lennart Hardells svar på "brännpunkt" Svd:s debattsida den 11 september Personangrepp gagnar inte cancerforskning Hans-Olov Adami, Anders Ahlbom, Anders Ekbom, Magnus Ingelman-Sundberg och Lars Hagmar framför på Brännpunkt den 3 september synpunkter som tycks medföra begränsning av den fria debatten om forskningsrön. I svepande ordalag framför de kritik mot olika, men särskilt en specifik forskare som inte namnges antydande att det därigenom är mer klädsamt att göra ett oförskämt och kränkande personangrepp.  Den av debattörerna kallade "pilotstudien" om mobiltelefoner och hjärntumörer omfattade cirka 700 individer, d v s är ingen liten studie. Vår nästa studie av omkring 3 000 personer är under publicering och finns som konferensrapport. Ahlbom leder en annan motsvarande svensk studie med bidrag om cirka 9 miljoner kronor varav hälften från industrin. Om han har den förutfattade meningen att associationen är orimlig så är det tveksamt om han är tillräckligt objektiv för att vara lämpad att leda studien. Debattörerna framför åsikten att man inte bör publicera data för allmänheten innan "kunskapsläget klarnar", d v s att konsensus har uppnåtts inom hela forskarkåren. Detta försvårar försiktighetsprincipen för cancerprevention. Inlägget liknar reaktioner på sambandet mellan cancer och hormoslyr, som använts mot lövsly. 1977 rapporterade jag förekomst av bindvävstumör bland män som sprutat hormoslyr. En efterföljande studie publicerad 1979 visade ett klart samband. Rapporten angreps i Svenska Dagbladet den 3 september 1979 av zoofysiologen Jonas Müntzing under rubriken "Forskare eller olycksprofet". Efterföljande rapporter bekräftade vårt fynd. WHO fastslog 1997 samband mellan i hormoslyr ingående dioxiner (TCDD) och cancer. Hormoslyr förbjöds i Sverige 1977, efter en massiv opinion som krävde att försiktighetsprincipen skulle gälla. Försiktighetsprincipen medförde en tidsvinst om 20 år och många skogsarbetare slapp drabbas av cancer p g a hormoslyr. Lennart Hardell överläkare och professor i onkologi Läs mer... 11 september 2001 SvD Om epidemiologiska studier Vikten av "negativa studier" för den som har intressen att försvara uppmärksammades tidigt av tobaksindustrin. Fler industriintressen har sedan fått upp ögonen för epidemiologiska metoders kombination av hög status och betryggande låg känslighet när det gäller mer sällsynta följder av massexponering. Se... Se också en artikel i the Guardian i lördags, 25 augusti. Det är en verkligt spännande berättelse om den ohyggliga förgiftningskatastrof med c:a 25 000 offer som inträffade för 20 år sedan i Spanien och då skylldes på förorenad importerad matolja. Ingen olja som kunde visas innehålla gift av rimlig potens kunde någonsin påträffas. Epidemiologin fick fälla utslaget, med den berömde Sir Richard Doll i sptesen. Artikeln påvisar mängder av manipulationer och motsägelser i det epidemiologiska underlaget, och mynnar ut i att spanska staten ville dölja att källan var bekämpningsmedel (organiska fosforföreningar) som använts oskickligt av någon tomatodlare i Spanien. Läs mer...

Länets sjukhus får formella regler för mobiltelefoner Att ha sin mobiltelefon på inne på sjukhuset har i princip varit förbjudet i Sörmland. Anledningen är att telefonerna kan störa elektronisk utrustning. Det kommer att råda totalt förbud för användning inom vissa zoner där det finns en risk för att medicinteknisk apparatur påverkas. Inom övriga områden kommer inte ett totalförbud att råda. Läs mer... 31 augusti 2001 Katrineholms Kuriren

Oro för nya mobilmaster De boende i Järna är oriliga då Tele 2 har ansökt om bygglov för att bygga tredje generationens mobilmaster i närheten av två skolor och ett villaområde, trots att ingen vet hur stor risken är för strålningsskador.  Det är främst placeringen av masten man vänder sig emot. - Det här måste vara den dummaste placeringen man kan komma på, säger Mats Pertoft.  - Det finns inga bevis men flera rapporter har kommit om att det kan vara skadligt. Försiktighetsprincipen borde gälla. Det hela är ett stort experiment som vi utsätts för.  Utvecklingen går inte att stoppa och Södertälje kommun, där Järna ligger, är en av en av de första kommuner i Sverige där de nya masterna ska placeras på försök.  Läs mer... 23 augusti 2001 TV4

Elsanerat akutrum på universitetssjukhuset i Linköping Ett elsanerat akutrum på universitetssjukhuset i Linköping ska vara klart till semestern 2002. Det bygger delvis på Karlskogas elsanerade akutrum som redan är i bruk. I Linköping är en fördel att det elsanerade akutrummet får en egen ingång. 17 augusti 2001

Inga ansökningar om nya mobiltelefonmaster RÄTTVIK. I slutet av förra året delade Post- och Telestyrelsen ut licenserna för det nya mobiltelefonsystemet UMTS, även kallat 3G, till fyra operatörer. Men trots att månad efter månad har gått och den utlovade starten för det nya nätet närmar, sig har inte en enda ansökan om bygglov för mobiltelefonmaster kommit till Rättvik kommuns miljö- och plannämnd.  Betydligt fler master väntas komma upp när den nya tekniken gör sitt intåg, omkring 15 stycken enligt byggnadsinspektör Kjell Wikström, men han framhåller att miljö- och plannämndens ledamöter inte tänker släppa planerna på strålningsfria zoner.  Läs mer... 16 augusti 2001 Dalademokraten

Hörby får rätt om elkontroll  HÖRBY. Miljönämnden i Hörby får stöd av Socialstyrelsen i sitt krav på att Sydkraft och Ringsjö Energi skall upprätta kontrollprogram för kraftledningarna vid förskolan Älvishuset. Uppgifter om styrkan på magnetfälten behövs inte bara för att bedöma hälsoeffekterna, utan också för att försäkra oroliga föräldrar om att magnetfälten håller så låga värden att inget barns hälsa är i fara, skriver Socialstyrelsen i ett yttrande till Miljödomstolen.  Läs mer... 15 augusti 2001 Sydsvenskan

Linköpings kommun planerar bostäder för elöverkänsliga Det ska bli fem trerummare om 80 kvm vardera med sovrum i källaren och ett gemensamt hus med telefon, kyl och frys. Elöverkänsliga ses som funktionshindrade enligt Kristina Bengtsson (mp), kommunalråd i Linköping, och därmed ska kommunen enligt lag hjälpa dem. Nya mobilmaster sätts inte upp innan det fattats beslut om lämplig byggplats.  15 augusti 2001 Ekot

From witchcraft to science. Rapport från två forskarseminarier om "Annan överkänslighet" Sjukvården okunnig om nya sjukdomar Allt fler svenskar drabbas av sjukdomar som kronisk trötthet och elöverkänslighet utan att få någon behandling eller ens en förklaring till besvären. Efter en enkät till 400 svenska forskare slår en statlig arbetsgrupp fast att det behövs mer pengar och bättre samordning för att kunna ge patienterna hjälp. Läs mer på TV4... 7 augusti 2001, TV4 Läs mer i Vårdalsstiftelsens  rapport 2001:1 ... (pdf-format) 7 augusti 2001, Vårdalsstiftelsen

Ingen frizon för elöverkänsliga Ludvika kommun går inte Föreningen för el- och bildskärmsskadade i Dalarna tillmötes med att förbjuda telemaster på exempelvis Fjällberget i Grängesberg och istället erbjuda teleoperatörerna lämpligare berg för sina master.  Utanför Grängesberg bor en kvinna som lider av elöverkänslighet. Hon har bekostat elsanering av sitt hus och kommunen har bidragit med bostadsanpassningsbidrag. Läs mer... 3 augusti 2001 Dala-Demokraten

"Föräldrar skall hålla sina barn på avstånd från mobiltelefoner" Det Tyska Strålskyddets President om Hälsorisker med Mobiltelefoni och om Informationen från Industrin. Myndighetens egen hemsida på http://www.bfs.de refererar till intervjun publicerad i Berliner Zeitung. Läs mer - översättning av intervjun med Wolfram König... 31 juli 2001, Berliner Zeitung

Anette mår dåligt om hon besöker kyrkan I Ovikens kyrka utanför Östersund finns planer på att sätta upp en antenn för trådlös kommunikation. Det oroar Anette Hamberg som är elöverkänslig och redan fått sluta gå till Stora kyrkan som satt upp en mobilantenn.  Läs mer... Se också "Masterna är helt klart en hälsorisk"... Se också "Kyrkan kan tjäna på mobilmaster"... 25 juli 2001 Dagen

Om ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings - ELFORSK - AB har länge bedrivit en seriös kartläggning av forskningen inom kraftfrekventa El- och Magnetfält. Elforsk driver annars forskning och utveckling inom el- och energiområdet. Företaget bildades 1992 för att ge branschen ett effektivt organ för forskning och utveckling och ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät.  Varje år utges bl.a. rapporter eller sammanställningar om dagens forskningsläge vad gäller hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält. De senaste rapporterna hittas numera på ELFORSKs hemsida. Elektromagnetiska fält och hälsorisker Rapporten El & Magnetfält belyser hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för år 1998-99 - litteraturgenomgång för år 2000 19 juli 2001 ELFORSK

Hälsorisk med mobilmaster - debatt Norrköpings Tidningar Utbyggnaden av 3G-systemet kommer att göra levnadsmiljön ännu mer skadlig, för de elöverkänsliga i samhället likväl som för dem som i nuläget inte har drabbats av elöverkänslighet. Beslutsfattare och folkvalda ­ ta ert ansvar. GARY KRABB Läs mer... 18 juli 2001 Norrköpings Tidningar

Gemensam standard för mobiltelefonstrålning För första gången ska Nokias, Ericssons och Motorolas europeiska manualer inkludera universella mått på hur mycket strålning användare av mobiltelefoner kan absorbera. Måtten kommer att baseras på en gemensam, internationell standard. Tidigare har olika modeller använts, vilket gjort det svårt att jämföra resultaten. Läs mer... 18 juli 2001 Vision

Mobiltillverkarna tvingas uppge strålningsvärden Snart ska du själv kunna se hur mycket strålning din mobiltelefon avger.  EU har beslutat om enhetliga mätmetoder för strålning från mobiltelefoner. Läs mer... 16 juli 2001 Aftonbladet

Nu ska tusentals nya master byggas Kommunen svarar för bygglov, men kan inte garantera mastfria zoner för elöverkänsliga personer. – Det kan vi inte göra. Dels kan vi inte styra till 100 procent hur masterna placeras ut och enligt det underlaget vi har är det inte farlig strålning från telemasterna, säger stadsbyggnadsingenjören Sten-Åke Nilsson. Läs mer... Telemaster oroar elöverkänsliga Marjatta Olsson önskar mastfri zon där don bor. Ont i huvudet, ögon som svullnar, intensiv hjärtklappning och flera dagars sängliggande. Det kan Marjatta Olsson från Östervång drabbas av i kontakten med ting som de flesta tar för givet i vardagen - tv, mobiltelefoner och dammsugare. Hon är en av uppemot 10000 elöverkänsliga personer i landet. Ytterligare ett orosmoment är de kommande årens utbyggnad av telemaster för mobiltelefoni. Läs mer... 16 juli 2001 Kristianstadsbladet

Präst vill ha mobilmast i kyrktorn Kyrkoherden Richard Grügiel-Adolfsson i småländska Öjaby är trött på dålig mottagning i mobiltelefonen. Nu vill han ha en ny 3G-mast - i kyrktornet. Det man inte ser har man inget ont av, säger han. Läs mer... 14 juli 2001 Aftonbladet

Färre mobilmaster behöver byggas Enligt Stellan Svedström, jurist på Boverket, kommer mobiloperatörerna att ena sig om en enda mobil "motorväg" och klara sig med betydligt färre master än beräknat när det nya mobiltelefonnätet byggs ut i Sverige.  - Vissa experter tror att det nu bara behövs 4.000 master men jag är lite försiktigare och gissar på runt 6.000 i dagens läge. Läs mer... Oenighet om strålningsrisk Nära hälften av allmännyttans bostadsbolag säger nej till mobilradioantenner på sina fastigheter. Samtidigt är svenska forskare djupt oeniga om strålningsrisker för nästa generations mobiltelefonsystem. Läs mer... Utbyggnaden av nätet går långsamt Läs mer... Finurlig maskering av master i USA Läs mer... Kyrkan kan tjäna på antennhyra Svenska kyrkan ligger i startgroparna inför utbyggnaden av mobilnätet. Flera församlingar har redan fått förfrågningar om att hyra ut lämpliga kyrktorn för de nya antennerna. På några håll har installationer redan gjorts.  Läs mer... 12 juli 2001 Dagens Nyheter

Våldsamma protester på Cypern Markarbetet för masterna som ska resas 2003 inleddes i början på veckan. Den grekcypriotiska regeringen har uttryckt tveksamhet inför projektet och har bett om att det ska skjutas upp tills nya elektromagnetiska tester har gjorts. Den grekcypriotiske presidenten Glafkos Klerides fördömde på onsdagen sammandrabbningarna. I ett skriftligt uttalande sade han att ingen har rätt att ta frågor om landets intressen i sina egna händer och att frågan om radiomasterna skulle lösas av de två regeringarna. Läs mer... 5 juli 2001 Gefle Dagblad Upplopp på Cypern p.g.a. radiomaster på brittisk flygbas Enligt TT-Reuters skadades under natten till onsdagen upp till 40 brittiska soldater och kravallpoliser. Lokalbefolkningen är upprörd över att britterna tänker bygga nya stora radiomaster och menar att strålning från masterna kan orsaka cancer, vilket förnekas från brittiskt håll. Vid de våldsamma upploppen orsakades skador för miljonbelopp. Läs mer... 4 juli 2001 Aftonbladet Sammandrabbning vid brittisk bas i Cypern AKROTIRI Minst 31 människor skadades natten till i dag i sammandrabbningar under en protestaktion vid en brittisk militärbas på Cypern.  Demonstranterna protesterade mot brittiska planer på att resa enorma kommunikationsmaster på basen. Många cyprioter befarar att de kommer att utgöra en hälsorisk. Demonstranterna började kasta stenar och bensinbomber mot basen och militär och polis svarade med vattenkanoner och tårgas. Parlamentsledamoten Marios Matsakis har lett protesterna mot mastplanerna och greps av den brittiska polisen när han förut försökt ta sig in på militärbasen. Läs mer... 4 juli 2001 Yahoo! Nyheter Besök gärna de internationella nyheterna som ger en mer utförlig beskrivning på vad som hänt inklusive ett brev från Cypern!

Kyrktorn kan bli mobilmast Mobiloperatörer vill hyra tornplats Kyrkans företrädare tveksamma HEDEMORA/BORLÄNGE - Kyrkoherde Anders Berglund tänker inte hyra ut kyrktornet i Hedemora till mobiloperatörer. Länsstyrelsen och kommunen däremot vill undvika nya master som förfular landskapet och är öppna för alternativ. Läs mer... 3 juli 2001 Falukuriren

---

2001-3     Perioden Juli-September 2001

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period