7 Okt  2002

Hem

International

2002-1     Perioden Januari-Mars 2002

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period

 

Riksdagen

Bostadsutskottet, alla motioner 1999/2000 Läs mer  Bostadsutskottet, alla motioner 2000/2001 Läs mer  Motion till riksdagen 1999/2000:Bo513 av Ingrid Burman m.fl. (v) El- och Mikrovågor Läs mer Motion till riksdagen1999/2000:Bo528av Marianne Andersson och Gunnel Wallin (c), om Elöverkänslighet och mobiltelefoni Läs mer Motion till riksdagen 1999/2000:Bo509 av Barbro Feltzing (mp), om Mobiltelefoni och elektromagnetisk strålningen Läs mer  Trafikutskottet, alla motioner 1999/2000 Läs mer  Trafikutskottet, alla motioner 2000/2001 Läs mer  Motion till riksdagen 1999/2000:T706 av Barbro Feltzing (mp) Mobiltelefoners och elektromagnetiska fälts effekter Läs mer Motion till riksdagen 1999/2000:T712 av Gudrun Lindvall (mp) Nationellt mobiltelefonnät och strålning Läs mer Interpellation 1998/99:72 av Marianne Andersson (c) till miljöministern om master för mobiltelefoni Läs mer Snabbprotokoll 1998/99:41 Tisdagen den 19 januari, 20 § Svar på interpellation 1998/99:72 om master för mobiltelefoni Läs mer Interpellation 1998/99:73 av Marianne Andersson (c) till socialministern om elöverkänslighet Läs mer Snabbprotokoll 1998/99:46 Torsdagen den 28 januari, 21 § Svar på interpellation 1998/99:73 om elöverkänslighet Läs mer

Forskare kräver att mobiltelefoners effekter på barn utreds När ska barn få en mobiltelefon? - Aldrig, säger Olle Johansson, docent i neurologi på Karolinska institutet. - Jag tycker att man ska visa försiktighet, säger Kjell Hansson Mild. Se till att barnen använder handsfree om de måste ha en mobil. - Ingen har visat att det skulle vara farligt, menar Lena Hillert, biträdande överläkare på Miljömedicinska enheten på Stockholms läns landsting. Läs mer... 30 mars,2001 Expressen

PTS pressar kommunerna ge bygglov till mobilmaster  Avslag och överklaganden kan försena hela utbyggnaden av 3G-nätet  Post- och telestyrelsen, PTS, sätter press på Sveriges kommuner att snabba på handläggningen av tredje generationens mobilnät. I ett brev som skickades ut för två veckor sedan ber PTS landets 289 kommuner att snabbt handlägga ansökningar om bygglov för de master som måste sättas upp för att klara täckningen. Läs mer... 22 mars, 2001 NyTeknik Information till kommunerna om UMTS-utbyggnaden (pdf), Post-  och Telestyrelsen

En mast runt knuten och huset sjunker i värde Bor du 100 meter eller 1 kilometer från ett kommande mastbygge? I vilken kommun du bor kan avgöra om du får en UMTS-mast nära din fastighet. Det är stor skillnad i kommunerna när det gäller vilka som ska få rätt att yttra sig som grannar. Bråk i Tierp aktualiserar frågan. Läs mer  22 mars, 2001 DagensIT

Elallergiker JO-anmäler Falupolitiker FALUN - Hon känner sig kränkt av en kommunpolitiker. Nu JO-anmäler elallergikern Gudrun Andersson byggnadsnämndens ordförande Dan Westerberg, c 22 mars, 2001 FaluKuriren

Elallergiker tvingas flytta Gudrun Andersson JO-anmäler politiker - Nytt larm om mikrovågssignaler  FALUN - Nu har jag fått nog, säger Gudrun Andersson, el- och kemikalieallergiker. Hon tvingas nu lämna sin plats vid Gårdviks fäbodar, mellan Enviken och Sundborn, där hon bott i sin husvagn sedan hösten 1997.  22 mars, 2001 Dalademokraten

Elektrosmog ska mätas dagligen Regelbundna automatiska mätningar av elektrosmog, ungefär som pollenrapporter. Det är målet med ett projekt som planeras av ett antal europeiska forskningsinstitut och myndigheter, däribland Statens Strålskyddsinstitut, SSI. Projektet söker nu finansiering av EU och hoppas leda till en europeisk standard för mätning av elektromagnetiska fält. 22 mars, 2001 NyTeknik

Mobiltelefoner gör elöverkänsliga sjuka. Nu kritiserar de den kommunala informationen i Gagnef MOCKFJÄRD. Är det myndighetsinformation eller ett politiskt ställningstagande av kommunledningen? Det undrar tre elöverkänsliga kvinnor sedan miljö- och byggförvaltningen informerat kommuninvånarna om att strålning från mobiltelefoner och basstationer inte orsakar några hälsoeffekter. Läs mer  21 mars, 2001 Falukuriren Gagnef Elöverkänsliga kritiska mot kommunen MOCKFJÄRD  Elvy Högberg, Helen Sörling och Amanda Ljunggren-Muhi har författat en kritisk skrivelse till kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden.  De tre damerna är elöverkänsliga och de anser att miljö- och byggnadsnämnden visar ointresse för frågan. Läs mer  22 mars, 2001 Dalademokraten

Ta elektrosmogen på allvar Har utbrändhet med strålning att göra? Eller är det bara vårt höga arbetstempo som ligger bakom?  Individen kan inte längre fritt välja att inte bli utsatt för strålning.  21 mars, 2001 NyTeknik

"Kamouflera UMTS-masterna" Kamouflera masterna och samordna era byggplaner så tidigt som möjligt. Det budskapet gav konsulten Fredrik Arinell de fyra UMTS-operatörerna under Svenska kommunförbundets konferens på torsdagen. - "Elektro-smog-debatten" har just startat, sade han. Kommun slår tillbaka mot hemliga Telia och Tele2 Telia Mobile och Tele 2 vill att Marks kommun ska hemligstämpla alla uppgifter om deras planer på att bygga ut tredje generationens mobiltelenät i kommunen. Men Marks kommun slår tillbaka. De uppmanar oss att bryta mot grundlagen, anser kommunen.  Få UMTS-master operatörernas mål Ambitionen hos alla som tilldelats de åtråvärda UMTS-licenserna är att Sverige ska ha så få master som möjligt. Genom samarbete ska antalet basstationer minimeras. - Vår ledstjärna är mesta möjliga täckning med minsta möjliga antal master, lovar Mats Lundgren vid Europolitan när han talade vid kommunförbundets UMTS-konferens i Stockholm under torsdagseftermiddagen.   16 mars, 2001 DagensIT

Varje vår utdelas Cancer- & Allergifondens miljöpris. Vilka blir årets pristagare? Cancer- och Allergifondens miljömedicinska pris 2000 gick till kvinnliga forskare som studerat flamskyddsmedel och utdelades I gamla Riksdagshuset, den 10 april. Det finns anledning till att ge en eloge till fondens arbete och visa på den information som finns på fondens hemsida. Cancer- & Allergifonden Föregående pristagare till det Miljömedicinska priset Pristagarna år 2000, Lindström/Klasson Wehler spjutspetsar i miljökemi Innehållsförteckning till fondens tidning på Internet med sådant som  - Tips om säkraste sätt att använda mobiltelefon - Miljömedicinska priset - Bromerade flamskyddsmedel mars, 2001 Cancer-&Allergifonden

Anmälan av RALF-rapporten  till Konstitutionsutskottet Begäran om "att KU undersöker förhållanden inom Näringsdepartementets ansvarsområde, som kan misstänkas ha att göra med maktmissbruk. Den närmast ansvarige torde således vara näringsminister Björn Rosengren."  En undersökning önskas utföras "om Arbetsgruppen vid Rådet för Arbetslivsforskning, som i december 2000 avgav rapporten "Elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält" fick en sammansättning som innebar att resultatet av arbetsgruppens arbete kunde sägas vara givet på förhand." 12 mars, 2001

Vetenskapsrådet har ersatt Forskningsrådsnämnden FRN, Medicinska Forskningsrådet MFR etc.  Rådets webbplats är under konstruktion, men om några månader är en ny och fullständig version klar. Vetenskapsrådet är en myndighet under Utbildningsdepartementet med uppgift att stödja grundforskning av högsta kvalitet för att försäkra Sverige en position som ledande forskningsnation. Detta sker genom att Vetenskapsrådet:  - styrs med forskarmajoritet  - främjar tvär- och mångvetenskap  - verkar för förnyelse och jämställdhet  - stimulerar till samverkan och kommunikation.  I nyhetsbrevet Vetskap kan man få nyheter om svensk forskning Under Aktuell expertis - forskare kommenterar samhällsfrågor hittas bl a - stress - mobiltelefoni - bromerade flamskyddsmedel  Under mobiltelefoni kan du läsa t ex Ralph Nilsson anser att det är för tidigt att utesluta hälsorisker vid mobiltelefonianvändning. Kjell Hansson Mild säger: Att påverkan från mobiltelefonfält ger effekter på hjärnan står utom allt tvivel, men om dessa innebär en hälsorisk kan vi fortfarande inte svara på. Det finns också en sökmöjlighet på Vetskap över publicerad information.  Tips. Sök på "elöverkänslighet" och se vilka vålnader som dyker upp. mars 2001, VETENSKAPSRÅDET

Fler hemliga mobiltelefonsändare En storskalig utplacering av mobiltelefoni-sändare väntar. Det nya UMTS-systemet kräver nya basstationer och antenner. Var de sätts upp är ofta hemligt. Trots att de ofta är svåra att upptäcka och att det inte säkert går att säga att de är ofarliga, så har inte någon myndighet någon kontroll.  - Våren 1999 lovade miljöminister Kjell Larsson i Vår bostad en utredning om bygglov för all utplacering av basstationer och antenner för mobiltelefoni. Utan bygglov kan många anläggningar hållas hemliga. Men någon utredning har inte gjorts. Miljöpartisten Barbro Feltzing kräver i en riksdagsmotion att en så kallad försiktighetsprincip tillämpas. mars 2001, Vår Bostad Motioner till riksdagen av Feltzing, Barbro  (mp): 2000/01:MJ799 Master för mobiltelefoni och elektromagnetiska strålningens effekter  2000/01:MJ800 Försiktighetsprincipen vid användning av mobiltelefoner  Tidigare artiklar i Vår bostad: April 1999. Miljöministern lovar krafttag mot radon, kemikalier och basstationer i bostadsområden  December, 1998, Mobilsamtal går genom kroppen  November, 1998, Sjuk av strålning?  Oktober, 1998, Antenner HEMLIGHÅLLS - är de ofarliga?

Elva kommuner vill införa mastfria zoner Hittills är 11 kommuner intresserade av att införa mastfria zoner, när utbyggnaden av tredje generationens mobiltelenät nu tar fart. Listan börjar bli lång över kommuner som vill införa mastfria zoner: Nässjö, Linköping, Norrköping, Helsingborg, Västerås, Arvika, Sunne, Emmaboda, Olofström, Rättvik och Sotenäs enligt kartläggning av Dagens IT.  I Linköping planeras ett gruppboende för elöverkänsliga, och omsorgsnämnden tittar för tillfället på lämplig placering. Där kan det bli tal om en mastfri zon.  Elallergiker blir rättslösa I samband med utbyggnaden av det nya UMTS-nätet, vill elallergiker hävda sin rätt. Allt fler allergiker får också gehör från sina kommuner, som planerar att införa zoner där inga bygglov för mobiltelemaster kommer att ges. Men vid ett överklagande från mobiloperatörerna är elallergikerna näst intill rättslösa.  7 mars 2001, Dagens IT

En telefon från Mockfjärd utan strålning För en elöverkänslig kan en sådan vardaglig sak som att prata i telefon innebära stora problem. Och då gäller det inte enbart mobiltelefoner utan vanliga telefoner som finns i de flesta hem.  Elektronikingenjören Attila Muhi blev uppmärksammad på problemen då han träffade den kvinna som sedan blev hans fru. Attila började fundera på olika lösningar för att göra telefonen fri från elektromagnetiska fält.  Och han lyckades.  6 mars 2001, Dala-Demokraten

Magnetfält i skola oroar förälder i Dannike För skojs skull började Lydia Stockdale-Clang mäta elektromagnetiska fält på skolan i Dannike där dottern går. Då var det inte skoj längre. På ett ställe i dotterns klassrum mätte hon 1,8 mikrotesla vilket är flera gånger högre än rekommenderat värde för barn. Hon tog kontakt med en professor i ämnet, som direkt sa att barn ska inte vara där. 3 mars 2001, Borås Tidning

Något ytterligare svar på Rigmor Granlund-Linds inlägg den 6 mars kom aldrig i Klarspråk. Däremot föjde en skriftväxling med Anders Glansholm, verksamhetsansvarig SSI. Denna skriftväxling är offentlig men korrespondensen har ställts till förfogande av Rigmor Granlund-Lind. Läs korrespondens...   NEDAN. Debattinläggen i omvänd kronologisk ordning!  Klarspråk, SR P1, den 6 mars 2001 Strålning från mobiltelefonin - När Gert Anger på Statens strålskyddsinstitut bemöter mitt inlägg om mobilfria zoner hänvisar han till att flera utländska expertutredningar visat att det inte finns några risker med mobiltelefoni. Samtidigt förmodar han att bara för att det forskas kring mobiltelefoni så tror jag att man bevisat att det är farligt, men jag oroar mig för de rapporter som har visat att mikrovågor verkligen har hälsorisker, och i synnerhet för den som lagts fram av lundaprofessorn Leif Salford och medarbetare 1997. De har visat att strålning från mobiltelefonins basstationer kan öppna blod-hjärnbarriären och därmed störa det skydd som finns för att förhindra att skadliga ämnen tränger in i hjärnan. Det är dessa mekanismer som kan göra att ytterst låga energinivåer av mikrovågsstrålning kan ge upphov till autoimmuna sjukdomar som MS och också leda till Parkinson och Alzheimer. - Gert Anger förklarar att han själv noga följer forskningen, men han har uppenbarligen missat ett viktigt nummer av den brittiska medicintidskriften The Lancet från den 25 november förra året. En artikel författad av G J Hyland vänder sig till praktiserande läkare med information om hälsorisker med mobiltelefoner och basstationer, uppenbarligen med avsikten att göra läkare uppmärksammade på att patienter med specifika symtom som liknar kända sjukdomar men uppträder på ett oväntat sätt i stället kan bero på reaktioner på exponering för mikrovågor. Effekten på människor kan bli att melatoninnivåerna minskar, vilket dels kan ge sömnstörningar, dels kan minska skyddet för cancer, att barn kan få epileptiska anfall, vidare att det kan bli skador på DNA och därmed i förlängningen ökad risk för cancer.  - Nu är det inte bara i Sverige som människor börjar fundera över vad all denna mikrovågsstrålning skulle kunna föra med sig. I Schweiz har ett hyresbolag dömts att ta bort en basstation med tillhörande antenner i ett höghusområde utanför Genève, efter att tretton hyresgäster enligt läkarintyg insjuknat på grund av strålningen. Men när en del kommuner i Sverige planerar att inrätta mobilfria zoner, trots hårt motstånd från de bolag som fått licenser för att bygga de 30.000 nya basstationerna för den tredje generationens mobiltelefoni, pekar Gert Anger tummen ner. Dessa zoner skulle vara små andningshål för de uppemot 180.000 människor i Sverige som reagerar på elektromagnetiska fält, flera med svåra besvär som yrsel, hjärtbesvär, andnöd, kramper och i värsta fall med medvetslöshet. - Gert Anger vill med sitt inlägg lugna mig och allmänheten, men helt säker på sin sak tycks han inte heller vara själv när han säger, och jag citerar, att "nuvarande kunskap inte talar för att radiofrekventa fält från mobiltelefonin medför oönskade hälsoeffekter", men att "det självklart finns fortsatta behov av att forska om eventuella hälsorisker". - Jaha. Just nu behövs inga försiktighetsåtgärder, nu är det bara att ösa på med nya basstationer, men det kan bli farligt längre fram när forskningen hunnit längre! Rigmor Granlund-Lind, Haninge Klarspråk, SR P1, den 26 februari 2001 Tankar kring strålning och mobiltelefoni - Rigmor Granlund-Lind från Haninge framförde i ett tidigare program en del åsikter om Statens Strålskyddsinstitut, SSI, som behöver tillrättaläggas. Hon hänvisade till en intervju, som jag hade givit till TT. Där framförde jag, att det från strålskyddssynpunkt är svårt att förstå att man i strålningsfria zoner endast skulle utesluta ett smalt frekvensband, som utnyttjas för sändare till mobiltelefonin. Men detta krav skall tydligen inte gälla alla andra sändare för TV, radio, polis, brandkår,luftfart, sjöfart, militär, taxi och kurir, som också finns i alla kommuner, och som använder sig av närliggande frekvensområden. - Allmänhetens exponering för radiofrekventa fält från mobiltelefonins basstationer i Sverige ligger dessutom långt under dom gränsvärden, som rekommenderades 1998 av en oberoende internationell strålskyddskommission och som i övertogs så sent som 1999 av EU. - SSI anklagas också för att vara att vara världsfrånvänd och inte hålla sig ajour med internationell forskning Detta påstående är helt felaktigt. SSI följer den forskning som pågår runt om i världen mycket noggrannt. Vi bevakar vetenskaplig litteratur, och besöker internationella vetenskapliga konferenser. Vi har också studerat dom utredningar som lagts fram dom senaste två, tre åren av expertgrupper t ex i EU, i Canada, i Österrike, Nya Zeeland, Holland, England, och senast i Sverige. En samstämmig slutsats av dessa undersökningar är, att nuvarande kunskap inte talar för att radiofrekventa fält från mobiltelefonin medför oönskade hälsoeffekter för allmänheten.  - Självklart finns det fortsatta behov av att forska om eventuella hälsorisker av mobiltelefonin. Rigmor Granlund-Lind tycks dock tro att bara för att man forskar inom olika områden, så har man redan bevisat att det är farligt med mobiltelefoni. Vetenskaplig kunskap baseras inte på enstaka forskningsresultat. Den uppstår inte över en natt, utan den växer fram i en långvarig process.  - SSI känner väl till dom gränsvärden som tillämpas i andra länder, alla länder även USA, Italien och Schweiz, som Rigmor Granlund-Lind hänvisade till, utgår i sina gränsvärden från den internationella strålskyddskommissionens rekommendationer. Dom är baserade på hälsorelaterade tröskelvärden av exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält. Gränsvärdena härleds från tröskelvärdena genom att använda olika säkerhetsfaktorer för arbetslivet och för allmänheten. Dessa säkerhetsfaktorer kan sedan skillja sig i några länder vid olika frekvenser. - Rigmor Granlund-Lind kan känna sig alldeles lugn. Även med dom schweiziska, italienska eller amerikanska gränsvärdena, skulle vi inte behöva stänga eller flytta någon basstationsmast för mobiltelefonin i Sverige. Gert Anger, Statens Strålskyddsinstitut Klarspråk, SR P1, den 21 februari 2001 Hur påverkar strålningen t ex från mobiltelefonin oss - Den 17 februari, kunde man läsa, att Gert Anger på Svenska Strålskyddsinstitutet, SSI, anser att dom kommuner som vill införa mobilfria zoner är ute i ogjort väder. Vi omges ju ständigt av strålning från våra olika apparater. Varför oroa sig för just den frekvens som mobilmasterna utnyttjar, frågar Gert Anger, och förklarar i nästa andetag att strålningen ligger under gränsvärdet.  - Om Gert Anger är representativ för inställningen på SSI, då har den svenska befolkningen verkligen skäl att oroa sig, och då inte bara för eventuella risker med mikrovågsstrålning utan för den totala världsfrånvändhet som tycks råda på SSI. Följer man inte forskningen, utan anser sig själva sitta inne med den slutgiltiga sanningen. Vet man inte att det forskas ganska intensivt runt om i världen kring misstänkta hälsorisker med just mikrovågsstrålning, som hjärntumörer, demens, allergier, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter, och vet man inte heller att flera länder har lägre gränsvärden för mikrovågsstrålning än Sverige bl a USA, Italien, Schweiz och Österike, och att dessutom ingen egentligen med säkerhet vet om dom gränsvärden man har satt är låga nog, för att förhindra negativa hälsoeffekter. - I stort sett dom enda, som tycks vara tvärsäkra på mobilmasternas ofarlighet, är  telekommunikationsbolagen ....också Gert Anger på Svenska Strålskyddsinstitutet. Förklara dig uppmanar jag, som heter Rigmor Granlund-Lind och bor i Haninge. "Strålningsfria zoner helt onödiga"  2001-02-16 Intervju med Gert Anger, SSI Oron för strålningen från mobilmaster har fått flera kommuner att fundera på att införa frizoner där master inte får finnas. På Strålskyddsinstitutet (SSI) anser man dock att frizonerna är totalt onödiga.  "Det finns inga strålningsfria områden. Vi omger oss med mängder av elektroniska apparater som alla avger strålning. Varför ta bort just den frekvens som mobilmasterna utnyttjar? Det är svårt att förstå", säger Gert Anger, fysiker på SSI. Enligt SSI är masterna ofarliga. Den strålning de avger ligger långt under gränsvärdet. "Man utsätter sig för högre doser när man använder mobiltelefonen, säger Anger. Men i tre kommuner, Rättvik, Nässjö och Norrköping, har politikerna ändå bestämt sig för att ta folks oro på allvar. I Nässjö ingår två frizoner i ett förslag för kommunens översiktsplan. Det betyder att mobilmaster inte får finnas i dessa områden inom en radie av en kilometer. I båda områdena bor elöverkänsliga personer. "Vi tar inte ställning till om det är farligt eller inte. Men vi tycker att det är lämpligt att ta hänsyn till människors livskvalitet, säger Christian Wattwil (fp), ordförande i Nässjös miljö- och byggnadsnämnd, till Göteborgs-Posten. I Norrköping har myndigheterna inte gått lika långt. En ny hög mast godkändes nyligen av byggnadsnämnden, men diskussionerna fortsätter om var mobilfria zoner skulle kunna ligga. Mobiloperatörerna har inte varit nådiga i sina kommentarer till diskussionerna. Under de närmaste åren ska 30.000 nya basstationer byggas i landet och risken finns att det blir protester mot många av dem, med förseningar och extra kostnader som följd. (TT)

SSI har nu mätt strålningen på 20 mobiltelefoner och två trådlösa telefoner Strålningen har mätts på de två frekvenser, 900 Megaherz och 1800 Megaherz som telefonerna automatiskt växlar mellan beroende på var det är minst trafik. SAR-värdet varierar tiofalt. 25 februari, 2001, Expressen SAR-värden för 20 st mobiltelefoner, (pdf-fil) 23 februari, 2001, SSI

FEB:s remissvar "Remiss för Kvalitets- och Miljömärkning av mobiltelefoner, TCO'01 mobile phones" Föreningen för El- och Bildskärmsskadade har lämnat synpunkter på förslaget till TCO'01 Certifiering.  Kemikaliefrågan hanteras bra i förslaget, men man borde reserververa sig för nya forskningsrön som kan medföra nya begränsningar. Frågan ställs om vem, som tar det juridiska ansvaret vid en rättsprocess, där någon anser sig ha fått cancer av en TCO-märkt telefon. Användarperspektivet bör inte heller begränsas till 18-65 åringar då även andra kommer att sätta sin tillit till märkningen.  När det gäller den elektromagnetiska strålningen bör man även ta hänsyn till de lågfrekventa pulserna vid urladdning av batteriet och för de högfrekventa området bör man omformulera sig från 'att internationell forskning inte funnit några bevis' till att  formulera de potentiella risker, som finns beskrivna genom dagens forskning. Vad gäller användandet av mobiltelefoner rekommenderas att en instruktion skall medfölja telefonen med bl a hänvisning till den information som kommer att publiceras på TCO:s hemsida. En viktig aspekt för vår grupp funktionshindrade är, att den kraftiga hälsopåverkan som mobiltelefonens strålning kan ha på mycket känsliga individer medför ett ansvar för användaren att visa största möjliga hänsyn mot omgivningen. 24 februari, 2001

Ett land täckt av mobilmaster Om två år ska hela Sverige vara täckt av tredje generationens mobilnät. - Hittills är det bara i Nässjö som privatpersoner lyckats övertyga de styrande att inrätta strålningsfria zoner. Aftonbladet har kartlagt vilken hänsyn kommunerna tar till personer som är rädda för strålningen från masterna ...men Anne-Marie får bo i frizon NÄSSJÖ. Som en trygg grön mur ramar skogen in det röda torpet. Här får elöverkänsliga Anne-Marie Ståhl Franzén , 52 , sin frizon. Det har Nässjö kommun garanterat. Inga mobilmaster kommer att byggas i närheten av Anne-Maries fritidshus Dagens Fråga 18 februari: "Bör man inrätta strålningsfria zoner" 13.770 personer svarade i Aftonbladet och 63,4% av dem sade JA!! 18 februari, 2001, Aftonbladet

Varningssignal från riksdagen Riskerna med mobiltelefonerna inte tillräckligt utredda LULEÅ.  Nallarna är ett fall för riksdagen, anser riksdagsledamoten Barbro Feltzing. Likt en ovälkommen gäst dök partiets företrädare i går upp i den trådlösa världen i Arcushallen. Där pågår inte minst diskussionen om hur många basstationer, antenner och telefoner som kommer att prånglas ut under det nya mobilsystemets epok. Barbro Feltzing var tidigare strålskyddsingenjör och tittade på faran med radon. Som riksdagsledamot, varnar hon för okända risker med strålning från mobiltelefonsystemen. Hon vill också ha tydligare regler för att stationer inte placeras intillboende. I Arcus höll miljöpartiet miniseminarium, med Olle Johansson, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som föreläsare. Även Johansson propagerar för att vi ska se helhetsbilden av all strålning vi kan tänkas utsätta oss för. Ett läge när den ene forskaren avfärdar riskerna och den andre flaggar för motsatsen förvirrar väl människor? - Ja, folk undrar vem de ska tro på. Till sist är det regeringen och riksdagen som har ansvar för att få frågan besvarad. Kommentar: "Science och Cyber", en internationell IT-konferens och mässa (i Arcus) pågick 14-17 februari parallellt med EU:s ministerrådsmöte. 4.500 besökare väntades till Internet bay science & cyber-konferens, som också väntades locka till sig deltagare från Sverige, Europa och USA. Arrangemanget bestod av en IT-mässa med utställande företag och en konferensdel med olika seminarier. Seminarierna grupperades under tre breda teman; cybersamhället, bredbandsrevolutionen samt nya teknologier. Mässan och konferensen är tänkt att bli ett årligen återkommande evenemang på olika platser i regionen; Uleåborg, Rovaniemi, Piteå och kanske Umeå. 16 februari, 2001, Norrbottenskuriren

Hård kritik mot mobilföretag Seminariet som hölls på Arcus var en mycket skarp kontrast mot IT-mässans optimism. Miljöpartiets Barbro Feltzing tog tillsammans med Olle Johansson upp oroande trender. Kritiken var hård mot både mobilindustrin och mot riksdag och regering. Olle Johansson menar att det satsas för lite pengar på forskningen om farorna med strålningen. - Ett mobilföretag som har en monter på IT-mässan satsar 20 miljarder på teknikutveckling. Samtidigt satsar regeringen inga miljarder alls på forskning om riskerna. - Man hör hela tiden att det inte finns några belägg för att strålningen är farlig. Men vi måste tillämpa försiktighetsprincipen. Vi kan inte sätta folkhälsan i vågskålen, sa han. 16 februari, 2001, Piteå-Tidningen

Mobiloperatörer tvingas montera ner GSM-master Mobilstrålning gör människor sjuka. Domstolsbeslutet i Schweiz är unikt - och tvingar operatören att montera ner GSM-master. Domstolsutslaget gäller bostadsområdet Grand Saconnex nära Geneves flygplats. Det består av elva punkthus i sju och åtta våningar, totalt över 500 lägenheter. På taket till ett av husen sitter GSM-master. Precis som i vilket svenskt bostadsområde som helst. En av de 13 sjukskrivna berättar för Expressen: - Jag lider av huvudvärk och sömnlöshet ända sedan de satte upp antennerna för två år sedan. Den fruktansvärda tröttheten gör att jag också är väldigt lättirriterad. Men läkarna kan inte hitta något fel på mig. Ett genombrott Kvinnan ser domstolsutslaget som ett genombrott i kampen mot mobilstrålningen. Men hon vågar inte träda fram med sitt namn ens i en svensk tidning. - Processen är långt ifrån slutligt avgjord ännu. Både fastighetsägaren och mobiloperatören Diax kommer att överklaga den lokala hyresdomstolens beslut. Men principiellt är domen av stort värde redan i dag. - Det finns många liknande fall som väntar att avgöras på olika platser i Schweiz. Kvinnan berättar att under ett möte med aktionsgruppen mot elektrosmog i förrgår kväll så lovade representanter för flera av de politiska partierna i Geneves stadsfullmäktige att arbeta för att mobilantenner avlägsnas från kommunala byggnader. Domstolen i Geneve dömde också hyresvärden att betala tillbaka 30 procent av hyran sedan den 1 januari 1999. Det rör sig om tiotusentals kronor - per hyresgäst. 14 februari, 2001, Expressen TT Rapporterade -  Svenska Dagbladet och Metro skrev bl a DOMSLUT "Mobilmaster är skadliga" Målet gäller ett bostadsområde nära flygplatsen i Geneve. Totalt 13 människor i området anser att de blivit sjuka av masterna och har också kunnat visa upp läkarintyg som bevismaterial. - Flera liknande fall väntar på att avgöras i Schweiz och det är uppenbart att mobiloperatörerna är nervösa inför utvecklingen. - I andra länder har frågan också börjat diskuteras, exempelvis i USA

Miljöpartiet efterlyser strålningsfria zoner Inför en strålningsfri zon i Luleå. Det här kravet har miljöpartiet. - Vi får inte utsätta befolkningen för ett jätteexperiment innan vi utrett farorna med det nya mobilnätet, säger Annika Eriksson som är gruppledare för miljöpartiet. Vi kommer att kräva en strålningsfri zon även här i Luleå. Det måste finnas ett område för dem som är elöverkänsliga. Miljöpartiet har inlett ett samarbete med FEB, Föreningen för el- och bildskärmsskadade i Norrbotten, för att öka trycket på politikerna. De här planerna presenterades på en presskonferens på fredagen. Vid presskonferensen deltog Karin Johansson som är ordförande i Föreningen för el- och bildskärmskadade i Norrbotten. 12 februari, 2001, Norrbottenskuriren

Snart får mobiltelefonerna TCO-märkning TCO Development tar nu fram en kvalitetsmärkning för mobiltelefoner. Den första TCO-godkända mobiltelefonen beräknas komma till sommaren  - Vi har skickat ut ett förslag på remiss till i stort sett alla mobiltelefontillverkare i världen samt till en bred grupp av forskare, konsumentorganisationer och fackförbund, säger Jan Rudling.  - Emissionskraven rör den radiofrekventa strålning som mobiltelefonen avger. Strålningens inverkan på mänsklig vävnad uppskattas med hjälp av det så kallade SAR-värdet. I Europa och USA ställer man olika hårda krav på SAR-värdet. Då TCO-märkningen är tänkt att gälla internationellt har TCO Development valt att utgå från det amerikanska gränsvärdet på 0,8 W/g per 10 g mänsklig vävnad som är betydligt hårdare än det europeiska kravet på 2 W/g.  - Förutom SAR-värdet ställs även krav på mobiltelefonens kommunikationsförmåga, TCP. En bra telefon ska använda en så stor del som möjligt av sin effekt till kommunikation. Därmed minskar den del av strålningen som tas upp av mänsklig vävnad. - Därför inför vi en ny mätmetod för att kunna bestämma telefonens kommunikationsförmåga som är tänkt att komplettera SAR-värdet, säger Jan Rudling. - Metoden mäter hur stor effekt mobiltelefonen maximalt kan nyttiggöra för kommunikation och har utarbetats vid Chalmers tekniska högskola. 8 februari, 2001, Elektroniktidningen TCO Development

Dansk studie visar att mobiltelefoner inte ger cancer Mobiltelefoner ökar inte cancerrisken, enligt en stor dansk—amerikansk undersökning. Men svensk expertis tycker att undersökningen missar målet. Undersökningen är gjord av amerikanska forskare i samarbete med danska Kraeftans Bekaempelse, en motsvarighet till Cancerfonden, och visar inga samband mellan mobiltelefoni och någon form av cancer. Två av organisationens forskare har arbetat tillsammans med två kolleger från amerikanska International Epidemiology Institute i Washington. Den danska undersökningen ingår i en större undersökning inom EU, vars resultat förväntas först om fem år. Undersökningen är den mest omfattande som hittills gjorts i ämnet och omfattar över 400 000 vuxna danskar som använde mobiltelefon under perioden 1982-1995.  Enligt rapporten kan det inte påvisas att mobiltelefonerna skulle orsaka hjärntumör, leukemi eller cancer i spottkörtlar, vilket tidigare studier visat. Undersökningen tittade även på alla andra cancerformer inklusive cancer i lungor, bröst och testiklar. Inte heller där upptäcktes någon ökad risk.  För den svenska mobiltelebranschen är rapporten en bekräftelse på vad man redan visste.  - Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat, säger Martin Lindeblad vid Mobiltelebranschen, MTB.  Kjell Hansson-Mild vid Arbetslivsinstitutet i Umeå, och som forskar kring sambandet mellan mobiltelefoni och hjärntumörer, är inte alltför imponerad efter att ha läst en sammanfattning av rapporten.  - Den säger egentligen inte så mycket. Den är inte gjord i detalj på det sätt man hade behövt göra, säger han. Det saknas uppgifter om hur länge personerna har använt telefonen, på vilken sida av huvudet de har använt den och vilken typ av telefon som använts. Sådan information är nödvändig för att kunna kartlägga eventuella risker, enligt Kjell Hansson-Mild.  Kan man dra några slutsatser av rapporten? Nej, egentligen inte från en sådan här övergripande studie.  Några presskommentarer och viss kritik av forskningsrapporten...... Professor kritiserar mobiltelefonundersökning Kan mobiltelefonerande ge cancer? Nej, hävdade en dansk forskargrupp nyligen. Risken kan inte avfärdas, anser däremot Kjell Hansson Mild, professor vid Arbetslivsinstitutet och ledamot av Stewartkommissionen, den brittiska regeringens forskningsråd för mobiltelefoni. – Inte ens om du skickat röntgenstrålning på den här gruppen människor hade du fått någon cancereffekt, säger Kjell Hansson Mild. – Här blandas de som använder mobilen regelmässigt minst 60 minuter varje dag med dem som ringer mindre än två minuter i veckan. Det är omöjligt att säga något om hur strålningen påverkar högkonsumenterna. Och det är exponeringstiden som har betydelse, säger han. – Om man blandar och spär ut en grupp på det här viset måste man exponera den för ett verkligt kraftfullt cancerogent ämne om det ska synas någon effekt, konstaterar Kjell Hansson Mild. Arbetsliv Stark kritik mot studie som friade mobilerna Undersökningen är i princip oanvändbar, menar svenska forskare Den danska mobiltelefonstudie som tillbakavisar att mobiltelefonstrålning skulle kunna orsaka cancer får stark kritik av svenska forskare. Lennart Hardell och Kjell Hansson Mild skriver nu ett kritiskt brev till Journal of the National Cancer Institute, den vetenskapliga tidning som publicerat studien. – Man har publicerat artikeln utan att se svagheterna, säger Lennart Hardell. Han säger sedan att om man räknar bort 92 procent av människorna i studien eftersom dessa tillhör dem som haft mobiltelefon mindre än fem år så måste man även ta bort 92 procent från antalet som fått hjärntumör. Då återstår 8 procent av 16 stycken, vilket blir 1-2. – Det blir inte mycket kvar av studien till slut, säger Lennart Hardell.  16 feb 2001, Miljömagazinet Studie avfärdar att mobiltelefoner kan ge cancer Att tala i mobiltelefon medför ingen ökad risk att få cancer, enligt en stor dansk studie. Men studien är omstridd. Samtidigt säger de danska forskarna själva att studien är behäftad med vissa svagheter. Exempelvis har inga storkonsumenter deltagit och inte heller några personer under 18 år. Forskarna understryker därför att det fortfarande finns anledning att avråda barn från alltför flitigt pratande i mobiltelefon. Undersökningen har heller inte studerat några andra sjukdomstillstånd som har förknippats med mobiltelefonerande. Det gäller bland annat risken för att drabbas av demens. - Enligt Danmarks Radio har undersökningen finansierats av Tele Danmark och mobiloperatören Sonofon. - Professor Henry Lai vid University of Washington säger till Danmarks Radio att 80 procent av den forskning som industrin finansierar visar att mobiltelefoner inte har farlig strålning. I annan forskning är förhållandet det motsatta, säger han. Sveriges Television Cancerstudie om mobiltelefoni kritiseras Forskarna utgick från abonnemangslistorna hos två danska teleoperatörer med 420 095 mobilanvändare under åren 1982-95. Bland dessa återfanns 3 391 personer som utvecklade cancer, men den förväntade siffran i gruppen var 3 825. Alltså: Färre än väntat blev sjuka. Kjell Hansson Mild, docent i medicinsk fysik vid Arbetslivsinstitutet anser att undersökningen är för yvig för att ge besked om riskerna. Han påpekar att de flesta 80-talsanvändarna hade mobilen i bilen, kopplad till en antenn på taket. Då fanns ingen strålning från själva telefonen. Han menar att man "måste ge cancern en viss tid". Det vill säga: även om sjukdomen inte dykt upp ännu så kan den uppträda efter lång tids bruk, som med rökning och lungcancer. Inget vet. - Däremot vet man att mikrovågorna från telefonerna tränger tre centimeter in i huvudet, och att det finns en förhöjd risk för hjärntumör på den sida av huvudet där man håller telefonen. - Vi vet inte vad livslång exponering på hjärnan kan ge för effekter. Inte minst gäller detta barn, som börjar prata i mobiltelefon tidigt i livet. Och effekterna kan vara andra än cancer. Leif Salford, professor i neurokirurgi i Lund, anser att det är svårt att skilja ut de som pratar mycket respektive lite.Leif Salford har vid råttförsök funnit att den så kallade blodhjärnbarriären öppnade sig vid exponering för mikrovågor. Följden var att ett särskilt protein läckte från blodet till hjärnan, och proteiner i hjärnan kan ge upphov till nervsjukdomen MS och indirekt till Alzheimers. Om detta betyder att det är farligt att prata i mobilen vet vi inte.  Svenska Dagbladet, SvD Cancerfara med mobil avfärdas Men trots sin storlek är studien enligt de danska forskarna själva behäftad med vissa svagheter. Det är till exempel få storkonsumenter med i undersökningen och inga personer under 18 år har ingått i materialet. Forskarna anser därför att det finns all anledning att i fortsättningen rekommendera försiktighet när det gäller barns mobiltelefonerande.  - Barn har tunna skallar och deras hjärna utvecklas fortfarande. Därför bör barn inte prata i mobiltelefon mer än nödvändigt, säger seniorforskare Christoffer Johansen från Kraeftens Bekaempelse. Organisationen hoppas kunna göra en ny undersökning om barn, mobiltelefoner och cancer tillsammans med forskare i övriga Norden. - En annan svaghet hos undersökningen är att få av de personer som undersökts har haft sina telefoner i många år. Enligt forskarna bör det därför gå ytterligare fem till tio år innan man kan vara helt säker på att mobiltelefoner är ofarliga. Dagens Nyheter Expert kritiserar ny mobilundersökning Det går inte att dra slutsatser - Frågetecknen finns kvar – Det finns all anledning att iaktta viss försiktighet. Vi vet inte tillräckligt om hur strålningen påverkar under lång tid, säger docent Kjell Hansson Mild vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Han reser i dag till London för att som ende svensk delta i en kommission som tillsatts av brittiska regeringen.  Kommissionens uppdrag är att ta reda på mer kring eventuella risker med mobiltelefoner.  Enligt honom går det inte alls att säga att det är helt riskfritt att använda mobiltelefoner. Det finns inget om hur länge eller hur ofta man använt telefonen. Det finns inte heller någon antecking om vilken sida de tumörer som studerats suttit på, säger Kjell Hansson Mild. Dessutom har man blandat användare som pratar mindre än två minuter i veckan med riktigt tunga mobilpratare. De två har ju inte samma risktal. Speciellt barn bör enligt Kjell Hansson Mild hantera mobiltelefon med viss försiktighet. Bara nödvändiga samtal, inga långa samtal. Strålningen går längre in i huvudet eftersom barnhuvud är mindre. Barnen har tunnare skallben. Hjärnan växer och utvecklas, vilket betyder att den kan vara extra känslig. Aftonbladet Hittills största studien: Mobiltelefon ger inte cancer Flera forskare är kritiska eftersom studien inte omfattar andra sjukdomar än cancer, till exempel astma och demens, som tros ha samband med strålning från mobiltelefoner. Inga personer under 18 år har ingått i undersökningen och trots resultaten vill de danska forskarna rekommendera barn att vara försiktiga med mobiltelefonanvändandet. - Barn har tunna skallar och deras hjärna utvecklas fortfarande. Därför bör barn inte prata i mobiltelefon mer än nödvändigt, säger seniorforskare Christoffer Johansen från Kræftens Bekæmpelse. Trots resultaten vill forskarna följa upp undersökningen om tio till femton år. Docent Kjell Hansson-Mild vid Arbetslivsinstitutet i Umeå är inte alltför imponerad efter att ha läst en sammanfattning av forskningsrapporten. Den säger egentligen inte så mycket. Den är inte gjord i detalj på det sätt man hade behövt göra, säger han till TT. Han saknar närmare bestämt uppgifter om hur länge personerna har använt telefonen, på vilken sida av huvudet de har använt den och vilken typ av telefon som använts.  Kan man dra några slutsatser av rapporten? Nej, egentligen inte från en sådan här övergripande studie.  Kjell Hansson-Milds och kollegan Lennart Hardells egna studier har visat att människor som talat mycket i första generationens mobiltelefoner - NMT - kan löpa cirka 2,5 gånger större risk att utveckla hjärntumörer.  Expressen Originalartikeln i JOURNAL of the National Cancer Institute, February 7, 2001 Cellular Telephones and Cancer—a Nationwide Cohort Study in Denmark Christoffer Johansen, John D. Boice, Jr., Joseph K. McLaughlin, Jørgen H. Olsen  8 -16 februari, 2001

Schweizisk domstol kräver att mobiltelefonantenner ska bort. Hyresgästerna får 30% reduktion på hyran. Geneve, Schweiz Jan 2001 - Avdelningen för Rättvisa, Polis och Transport i den schweiziska kantonen för Geneve har beslutat följande: Hyresgäster i ett område med 11 höghus, som omger en basstation och har takmonterade mobiltelefonantenner från den schweiziska mobiloperatören DIAX, har rätt till en hyresreduktion på 30% retroaktivt från den 1:a januari 1999. Denna hyresreduktion kommer att gälla tills det antennerna avlägsnats. - Då Geneve har relativt höga hyreskostnader, så kommer detta beslut att leda till förlust av flera miljoner shweizerfranc för de hyresvärdar, som gav tillåtelse att bygga antennerna. - DIAX instruerades att omedelbart slå av och avlägsna antennerna på grund av de tretton medicinska intyg, beskrivande hälsoproblem, som presenterades. Det är tänkvärt att människor blev sjuka, trots att Schweiz har några av de lägsta tillåtna gränsvärdena för mobiltelefoni. - Om ärendet (no C-20879-2000-CG-A) kommer att bifallas av Schweiziska Statsdomstolen, så kan man fundera över vad detta innebär för mobiltelefonin. DIAX och hyresvärdarna sägs komma att överklaga ärendet. Ytterligare information kan ses på http://www.gigaherz.ch/211/ 8 februari, 2001

Miljöhälsorapport 2001.  Den 7 febr lämnade Socialstyrelsen över en första miljöhälsorapport till Regeringen. Icke joniserande strålning och elöverkänslighet, mobiler och basstationer, tas upp speciellt och så även sådant som klororganiska miljöföroreningar och flamskyddsmedel. En Nationell Miljöhälsoenkät redovisas delvis i Miljöhälsorapporten. Denna enkät  genomfördes 1999 hos 11.200 slumpmässigt utvalda personer. Enl Miljöhälsorapporten, sid 143, uppgav 3,1% motsvarande 200.000 vuxna personer i Sverige att de är känsliga, överkänsliga eller allergiska mot elektriska eller magnetiska fält. 0,3 % rapporteras ha svåra besvär, vilket skulle motsvarande ca 20.000 vuxna personer i landet. På Socialstyrelsens hemsida under 'Publicerat Hälsoskydd' hittas Miljöhälsorapport 2001 Sammanfattning (html) Fulltext (pdf)  7 februari,2001 SoS

RALFS Rapport om säkerhet för mobiltelefoni. Har ekonomiska intressen styrt resultatet? Den explosionsartade utvecklingen när det gäller mobiltelefoni har lett till att regeringen tillsatt en grupp som ska sammanställa forskningen på området - RALF. Sverigers Televisions UPPDRAG GRANSKNING granskade deras rapport och tillsättningen av gruppen. Styr olika intressen resultatet? – RALF är rådet för arbetslivsforskning. För tre år sedan fick de regeringens uppdrag att sammanställa forskningen kring elektromagnetisk strålning. Sedan dess har användandet av mobiltelefoner ökat explosionsartat. Och med tredje generationens mobiltelefoni kommer det att resas 40 000 nya basstationer. – RALF kom med sin rapport för en månad sedan och resultatet har fått flera foskare att reagera starkt. Olle Johansson, docent vid Karolinska institutet, sade till UPPDRAG granskning att det tidigt blev uppenbart att man i rapporten ville utesluta en hel del forskningsresultat. – Det kan tyckas självklart att en utredning om mobiltelefonins eventuella risker bör genomföras oberoende av de stora aktörerna på marknaden. Telia, som är Sveriges största teleoperatör med nästan fyra miljoner abonnenter av mobiltelefoni, har givetsvis ett ekonomiskt intresse av att mobiltelefoni inte kopplas samman med risker. Med den utgångspunkten är det intressant att notera att två av tre i RALF:s arbetsgrupp har uppdrag av Telia - Lena Hillert och Ulf Bergkvist sitter med i Telias vetenskapliga råd. – Bergkvist försvarar situationen med att de båda inte fått betalt av Telia under den tid som RALF:s utredningsarbete pågått. Han medger däremot att han kommer att få betalt nu efter det att utredningen slutförts. I Telias vetenskapliga råd får de 10 000 kronor per sammanträde. – Läkare och forskare menar att utredningens resultat kan få effekter på deras möjligheter att slutföra forskning och sökandet efter samband mellan mobiltelefoni och exempelvis cancer.  Läs RALF:s rapport över sammanställning av forskningsresultat för mobiltelefoni. LÄS >> Läs brittiska hälsodepartementets pamflett om risker med mobiltelefoni. LÄS >> 7 februari, 2001, SVT Uppdrag Granskning

Insändare i Svenska Dagbladet MOBILTELEFONI OCH MIKROVÅGOR Svenska forskare är oroade Den 30 december hade SvD en ledarartikel under rubriken Telefonlarmen är ovetenskapliga apropå människors oro för att det kan innebära risker att tala i mobiltelefon; de vetenskapsmän som kommit till en annan slutsats sysslar med "junkscience".  Tills vidare kan man med tillförsikt fortsätta att tala i sin mobiltelefon, än så länge är det helt riskfritt. Men det kan bli farligt längre fram, när forskningen hunnit längre!  Ledaren som bakgrund till insändaren beskrives också. 2 februari, 2001, SvD

Norrköping i januari/februari Mobiloperatörernas åsikt går stick i stäv med elallergikernas NORRKÖPING, 2001-02-01. "Det går inte att hejda den tekniska utvecklingen. Allmänheten kräver och behöver det här".  Mobiloperatörernas åsikter står klara när det gäller utbyggnaden av nätet. Men var ska vi ta vägen? undrar de elöverkänsliga. Två intressen står mot varandra. Och båda två ska och måste kommunen ta hänsyn till när den ger bygglov för nya basstationer. Folkbladet 30 nya basstationer för mobiltelefoni i Norrköping NORRKÖPING, 2001-01-31. Tredje generationens mobiltelefoni är verklighet, de nya licenserna är utdelade. Ett stort antal basstationer med höga master ska byggas runt om i landet för att klara täckningen. I Norrköping kan minst ett trettiotal nya stationer komma att byggas. Vissa av de basstationer som ska byggas i samband med de nya så kallade 3G-licenserna är både stora och höga. Andra kan byggas på hustak eller husväggar och syns knappt. De sistnämnda masterna kräver då inte heller något bygglov. Det betyder i sin tur att kommunen inte vet var de finns.  - Alla basstationer är inte bygglovpliktiga. Särskilt inte de som uppförs inom ett tätbebyggt område, säger Martin Lindeblad, som representerar Mobiltelebranschen. - I kommunens parker får de i alla fall inte bygga, säger Bengt Johansson och syftar till alla förfrågningar om parkmarker den senaste tiden. Folkbladet

Dalarna i januari Mockfjärd Elöverkänslig kräver byggstopp för mast MOCKFJÄRD, 2001-01-23. Amanda Ljunggren-Muhi, en av tre elöverkänsliga Mockfjärdsbor som överklagat bygglovet för en mobiltelemast söder om Balltjärn, har överklagat länsstyrelsens beslut att inte meddela inhibition, det vill säga förbud för mastbolaget att i avvaktan på slutlig prövning utnyttja bygglovet.Falukuriren Elöverkänsliga fick överklaga mastbeslut. Byggnadsnämnden tillrättavisas av länsstyrelsen MOCKFJÄRD, 2001-01-15. Den krets som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut kan vara större än den som byggnadsnämnden är skyldig att underrätta. Det konstaterar länsstyrelsen, som fastslår att tre elöverkänsliga kvinnor i Mockfjärd var berörda av och hade rätt att överklaga bygglovet för en mobiltelemast på höjden söder om Balltjärn. Falukuriren Djurås, Mulleberget Protester mot mast för mobiltelefon. Boende i Skogen vill inte ha mobiltelefonmast nära bebyggelsen DJURÅS, 2001-01-16. Mulleberget riskerar att bli ett mastberg. Nu protesterar boende i byn Skogen mot planerna på en 72 meter hög mobiltelemast drygt 100 meter från bebyggelsen.  - Vi säger inte nej till en mast, utan vill bara ha en bättre placering, förklarar Anders Lindblom, som anser att en mast medför vissa risker, bland annat i form av nedfallande snö och is. Falukuriren

Post- och telestyrelsen, PTS, kan i framtiden tvingas ta miljöansvaret för utbyggnaden av det svenska telenätet Till skillnad från de flesta andra myndigheter är PTS idag inte skyldig att ta hänsyn till miljöeffekter när myndigheten fattar beslut. - Det övergripande ansvaret är det ingen som har i Sverige. Vi har upptäckt att det finns luckor, att det kan finnas anledning att ha ett sektorsansvar. Varför detta inte har gåtts igenom tidigare kan jag faktiskt inte svara på, säger Monica Lövström, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.  Bristen upptäckts i samband med utdelningen av licenserna för 3G-näten, den tredje generationens mobiltelefonnät. Därför undersöker Näringsdepartementet just nu om ett sådant övergripande miljöansvar för hela telesektorn behövs och vad det i praktiken kan innebära för PTS. 24 januari, 2001, NyTeknik

TCO kvalitetsmärker mobiler I sommar får mobiltelefoner en kvalitetsmärkning. TCO arbetar med ett förslag för märkning av mobiltelefoner, motsvarande den märkning som idag finns för bland annat bildskärmar. Kvalitetsmärkningen med namnet TCO'01 Mobiltelefon innehåller krav på låg strålning, god ergonomi och liten påverkan på miljön. Tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola har TCO tagit fram en ny metod för att mäta mobiltelefoners strålning.  Den nya metoden kallas "telefonens kommunikationsförmåga" och mäter hur stor del av effekten som används för kommunikation och hur stor del som går förlorad genom att bland annat värma upp användarens huvud. 24 januari, 2001, NyTeknik

Mobiltelefoni kan ge dig ögoncancer Nya rön: tre gånger högre risk för storpratare LONDON. Ett direkt samband mellan cancer och mobiltelefoner har upptäckts för första gången, enligt tyska forskare. Resultaten av de nya forskarrönen kan komma att skaka hela den mobila telefonindustrin. Undersökningen är gjord av ett forskarteam på universitetet i Essen, Tyskland, och publicerad i den ansedda medicinska journalen Epidemiology. 15 januari, 2001, Aftonbladet

"Ericsson skjuter sig själva i foten" Per Segerbäck får inte gå tillbaka till sitt jobb som ingenjör på Ericsson utvecklings AB. Arbetsdomstolen (AD) slår fast att Ericsson var i sin fulla rätt att säga upp Segerbäck. - I november 1999 sades Per Segerbäck upp av personliga skäl från sitt jobb på Ericsson utvecklings AB. Anledningen var att han inte kunde vistas på arbetsplatsen mer än en kort stund åt gången. Vid tillfället hade Per Segerbäck arbetat på distans hemifrån i tio år.  - 1997 gjorde min dåvarande chef en kalibrering av mig, det vill säga en jämförelse, med mina kollegor, och det utföll till min fördel, vilket också visade sig i det lönepåslag jag fick, säger Segerbäck. Han anser att AD fattat sitt beslut på felaktiga grunder.  - Den juridiska processen som leder fram till AD är konstig. Man håller på med pajkastning ett år och precis på sluttampen dyker det upp uppgifter som inte förekommit innan, och som jag då inte har en möjlighet att bemöta. Ericsson har lagt fram direkt felaktiga uppgifter. Det är inte AD:s fel, det handlar om tekniska termer som ligger utanför deras kompetensområde, men de skulle behöva en egen referensgrupp. Enligt Per Segerbäck hade det bara krävts smärre justeringar av hans kontor på arbetsplatsen för att han skulle kunna vara där mer än en timme åt gången. Ericsson, å sin sida, hävdar att Segerbäcks elöverkänslighet gör det omöjligt för honom att delta i möten och projekt som jobbet kräver. - Har man en person som inte passar in ska den bara bort. Jag tror att Ericsson skjuter sig själva i foten. Vem vill jobba på ett företag där man riskerar att få sparken för att man är funktionshindrad? SIF:s avsikt var att pröva lagen om diskriminering av funktionshindrade, men det visade sig att formuleringarna i lagen endast innebär att en arbetsgivare är skyldig att åtgärda arbetsplatsen vid nyanställning, befordran och utbildning. Om en person alltså blir funktionshindrad under pågående anställning kan man inte kräva att arbetsgivaren vidtar nödvändiga åtgärder för att personen ska kunna arbeta vidare. SIF tvingades därför släppa den prövningen under arbetets gång. - Jag har blivit dömd till att bli sjukpensionär. Ericsson hade redan gjort alla investeringar för att jag skulle kunna arbeta där, det enda som behövdes var några kompletteringar och kostnaderna för dem motsvarar en månadslön för mig, säger Per Segerbäck.  Han bedömer sina chanser att få ett nytt jobb som obefintliga. - Om inte Ericsson, Sveriges största och rikaste företag, vill ha mig trots alla investeringar, så är det väl knappast sannolikt att ett mindre företag vill det. Det blev som Ericsson ville ha det redan för ett och ett halvt år sedan. Men jag gjorde så gott jag kunde. 11 januari, 2001, SIF Tidningen

Elöverkänslig fick sparken - förlorade även i AD Den elallergiske ingenjören Per Segerbäck får inte behålla jobbet hos sin arbetsgivare Ericsson. Det slår Arbetsdomstolen fast i en prejudicerande dom. Därmed konstaterar rätten att Ericsson hade rätt att säga upp Per Segerbäck och att företaget gjort vad det kunnat för att hitta andra arbetsuppgifter åt honom. Arbetsdomstolen slår också fast att tjänstemannaförbundet Sif, som företrätt Segerbäck, ska ersätta Sveriges Verkstadsförening och Ericsson för rättegångskostnader med 345.000 kronor. Det är det första fallet hittills där lagen om diskriminering av funktionshindrade prövas i Sverige.  - Det är ett viktigt beslut för alla funktionshindrade. Det kommer att avgöra vilka åtgärder som en arbetsgivare är skyldig att vidta på arbetsplatsen. Och det här kan man jämföra med en rullstolsbunden. Det här är som om man tagit bort hissen och arbetsgivaren säger att jag själv måste kunna ta mig upp till andra våningen. Elöverkänslighet omstridd sjukdom Elöverkänslighet är en av våra mest omstridda folksjukdomar. Den som drabbas tvingas inte bara kämpa mot sin egen sjukdom utan också mot en oförstående omvärld. Den forskning som har gjorts på området har inte lyckats bevisa något samband mellan de drabbades symptom och den elektromagnetiska strålningen från belysning, datorer och annan elektrisk utrustning. På FEB anser man att mängden drabbade borde vara bevis nog för att visa farligheten i den elektromagnetiska strålningen.  Enligt Åke Mörk finns det mellan 50 och 100 människor i Sverige som i likhet med Per Segerbäck inte klarar av att vistas i miljöer där det finns elektricitet. 5-10.000 människor upplever besvären mer eller mindre som ett handikapp, och totalt 100-200.000 upplever att de har känningar av den elektromagnetiska strålningen. Ett hundratal anmäler varje år elöverkänslighet som arbetsskada. 10 januari, 2001, TV4

Kommun vill införa mobilfria zoner ”Det är av omsorg om våra invånare” Inom två år ska Sverige täckas av tiotusentals nya mobilantenner. Men landets största byggprojekt någonsin riskerar att stöta på patrull. Kommunerna går till motattack och inför mobilfria zoner. VILL UNDVIKA STRÅLNING - Vi planerar att införa två mobilantennfria zoner i Nässjö, och många andra kommuner är intresserade av samma sak, säger Christian Wattvil, ordförande (fp) i miljö- och byggnadsnämnden. Aftonbladets web-röstning: Ska vi ha mobilfria zoner? Ja/Nej? Av 13305 personer säger 59.8 % Ja! 1 januari, 2001, Aftonbladet

---

2002-1     Perioden Januari-Mars 2002

Till Nyhetsarkivets index
Till Föregående period